Spridda lokaler runt Mälarens stränder (enligt Edv. Alv. mycket allmän), längs Arbogaån och S därom samt i Östra Skogslåglandets eutrofbygder. Nyupptäckt i Övre Bergslagen (troligen bofast). Kanske stadd i spridning. Utbredning trofiskt betingad. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
POST 1846 (Köping: "vid Norsabäckens utlopp" i Mälaren). Fyndet, det första i Västmanland, gjordes 1845 (Post manuskript c).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. Ekologi ungefär som hos föregående art. Skiljer sig möjligen genom bättre anpassning till mycket grunt vatten. Småexemplar på uttorkad åbotten på lokal 13.
Som apofyt i mindre täktdamm: Arboga: Gärdselbäcken (MALMG. 1972a), i kraftigt sänkt, försvinnande sjö: Rytterne: Boasjön 1973(!) och invallningsdiken (Björskog och Kungs-Barkarö enligt Ham.).
Fäster sig både i humusblandad lera och sand och i gyttja. pH-amplitud i Uppland och Dalarna enligt HUTCHINSON (1970): 6,8–7,8.
På många lokaler mycket ymnig, t.ex. i Boasjön och på lokal 1, 3, där den fyller hela sjöavsnitt ned till omkring 1 m djup.
Lokaler
Skogslåglandet: Fläckebo 1 Fläcksjön 1926 (Loh. manuskript) -73(!). 2–3 Gussjön; Hällsjön 1973(!). Näsby N 4 Lillsjön NV Frövi, eutrof (O. Borge enligt LEMMERMAN 1904). Sala 5 †Sala damm (LEN. 1888)-1903 (Sved., SBG: vid hyttan i en pöl). Kan finnas kvar i Sagåns lopp S härom. 6–8 Gruvan; Långforsen; Väsby (DAHLG. 1923). Belägg från Väsby 1918 (UPS). Västerfärnebo 9–11 Källbergs källa (Knipkällan; jfr föregående art); Gorgens V-sida; Svartån vid Forsby 1950 (Loh. manuskript).
Nedre Bergslagen: Nora N 12 Norasjön 1912 (K. Holm, LD). - Övre Bergslagen: Ljusnarsberg 13–15 Garhytteån: Laxbro i korvsjödelta på sandigt substrat, delvis emers vid uttorkning, samt Bånghammar i liten (naturlig) vattengrop intill åfåran; Norrsjön vid Nedre Tappen 1976(!). Kanhända invandrad i senare tid, gynnad av förorenande utsläpp från Kopparbergs samhälle.
