Otvivelaktigt (länge) bofast, allmän och riklig i Björskogsnäs och Vikers kalkområden i V. Nedre Bergslagen. För övrigt tämligen sällsynt i Bergslagen men ser ut att bli beständig både på kalk, vissa banområden och på andra (finjordsfattiga) ruderatståndorter. Sällsynt i Skogslåglandet och på Mälarslätten, hittills ibland tillfällig. Således klimathärdig i hela området (liksom i S. Dalarna enligt ALMQUIST 1949). Uppenbart kalk- och sandmarksgynnad. Förklarar inte helt dess svårighet att få fotfäste i Ö. Västmanland men torde vara en delförklaring. Utbredning ofullbordad. Utbredningstyp ännu osäker.
Första fynd
HISINGER 1828 (Skinnskatteberg s:n; inkommen med främmande hö eller utsäde). Den åsyftade lokalen var Kaplansängen nära kyrkan (HISINGER 1831, 1832b), där den snart av en eller annan anledning gick ut (Iverus 1877).
Ekologi
Epökofyt. I mesohemerob (frisk-)torr ängsvegetation. Nästan enbart (och då rätt konkurrenssvag) på kalkmull, t.ex. Viker: Sjöändan SV-ut, kalkberg med tämligen tunt jordtäcke (granplanterad slåtteräng) 1976(!). Uppgiven från betad silikatmarkstorräng på lokal 5. Både inom och utom kalkområdet eljest blott torrare, näringsfattiga, euhemeroba ståndorter: banvallar (2, 10, 12, 18), stationernas banområden, vägrenar, dikesslänter, diverse nött-kal mineraljord.
Ängsmull och vanligen humusinblandad ruderatjord. Förutom på kalkrik morän hittills mest på isälvsmaterial och annan grovpartikelrik mineraljord. Ej lera och mellanlera. Svag skugga-öppet ljus. Förmodligen något beteskänslig.
Xenofyt. Troligen neofyt, till stor del sen (fr.o.m. 1800-talet); först införd med hö och frövaror, sedan och alltjämt framför allt järnvägsspridd. Från vissa järnvägslokaler kanske vindspridd till platser i omgivning. Dess varaktighet ojämn (ovan berört; jämför också utbredningskartan). Sannolikt ännu något stadd i spridning.
Lokaler
Lokaler, kända efter 1920-talet:
Mälarslätten: Arboga 1 Frösshammar 1955 (Almquist). Tillberga S 2 Hedensberg, banvall, 1 grupp (Almquist)†.
Skogslåglandet: Fellingsbro N 3 Bråten, 5 grupper i landsvägdike + flerstädes i kulturgräns vid landsväg 1977(!). 4 Iskarbo 1960 (Hamrin). Nora S 5 Djupedalen S-ut, betad torräng i Järleåns brant (FÜHR 1973). Ramsberg S 6 Sundbobyn 1950-talet (Hamrin) -77(!: torr, obetad, något ruderatbetonad åsängsvegetation på krönet; några exemplar i angränsande betesmark). Sala 7 Broddbo station 1940 (ALMQUIST 1949)†.
Nedre Bergslagen: Grythyttan 8 Björskogsnäs, flerstädes (Svedberg enligt SAMUELSSON 1925) -76(!). 9 Boviksudden 1956 (Almquist). 10 Skatviken [1950-talet] (Almquist)-76(!: banvallen Skatviken-Björskogsnäs, flerstädes, m.m.). Guldsmedshyttan 11 Leja kalkområde 1950-talet (Björkman manuskript). 12 Räsvalslund, järnvägen [1958] (Hamrin). Nora N 13 Hitorpet vid landsväg, enstaka [1950-talet] (Almquist)(†). Ramsberg N 14 Ramsbergs bruk V-ut, vid landsväg 1950-talet (Hamrin). Skinnskatteberg 15 Övre Plöjningen (Almquist)(†). Västanfors 16 Dagarns station 1959 (Almquist) -75(!: mycket riklig längs och kring den nu övergivna, sandiga perrongen). 17 Flobo 1947 (Erlandsson, ERL). 18 Mortorpet längs banan 1959 (Almquist). 19 Västanfors sluss, S-slänten, 1 grupp 1975(!, UPS). Viker 20 Vikers kalkområde (Erntorpet, Flyttkullen, Gamla Viker, Vena, Vikersvik, Älvhyttan m.m.), riklig 1908 (Bergdahl, BER) – (BINNING 1921) -m.fl.-76(!).
Övre Bergslagen: Ljusnarsberg 21 Lövnäs (LINDBLAD 1960). 22 Smedbergsgruvan, cirka 10–15-årig schaktmark vid drivningsväg, litet bestånd 1976 (P. Carlsson & !). 23 Ställdalens stations spårområde, riklig [1950-talet] (Almquist)-76(!).
