Under 1800-t. och 1900-talets förra del regelbundet inslag i Östra Mälarens betade strandängar från Rytterne och Öster-ut. Veterligen kvar endast på tre lokaler i Västerås-Barkarö (1–3); finns möjligen också på 6 och 11. Tämligen starkt sydlig, i Skandinavien kustgynnad art. Begränsad till Mälarstränderna såväl av klimatiska som edafiska skäl. Utbredningstyp: S13.
Första fynd
Wall hos FRIES 1844 (lokal 7 och 9).
Ekologi
Epökofyt. Låglänta, växelfuktiga, genom betning kortvuxna, vanligen gräsdominerade strandängar på näringsrik, väl neutraliserad gyttjelera. Exempel på växtsamhällen: lokal 1.
Gynnad av allmänt hög salthalt hos substratet. Ljusälskande. Betesväxt.
Akolutofyt. Arkeofyt. Reliktepökofyt eller - mera sannolikt - reliktapofyt (ursprunglig vid Litorinahavets stränder). Försvinnandet från många av de gamla lokalerna beror på bebyggelse (Stallhagen, Kungsängen, Biskopshagen vid Västerås stad), utdikning, uppodling m.m. (Hjortsbergaviken i Västerås-Barkarö), igenväxning (Ängsö, Viksäng m.m.). Om effekterna av den upphörda betningen på Näshalvön på Ängsö meddelar Walld. (i brev 1974): "Inte ett spår av vare sig gentiana eller blåsklöver, för det har länge varit betesfritt på Näshalvön. Jag tror jag sett över alla strandbitarna och överallt är det samma bård av tunggånget höggräs, där det förr [t.o.m. 1950-talet] på höstarna var en vackert kortbetad gräsmatta.”
Sårbar-mycket sårbar. Fortsatt betning nödvändig på kvarvarande växtplatsen.
Lokaler
Under 1970-talet säkert recenta förekomster: Västerås-Barkarö 1 Gångholmen (Nordin enligt WALLD. 1955)-78(!). Återfunnen på strandäng V bron: sparsam i övre, torrare zon med Deschampsia cespitosa-samhällen (Agrostis stolonifera, Carex lepidocarpa, Iris pseudacorus, Leontodon autumnalis, Potentilla ansererina, Trifolium repens). En liknande, vidsträckt strandbetesmark på brons Östra sida var 1978 just upplöjd till havreåker. 2 Strandängar mellan Gångholmen och Kvarntorp (WALLD. 1955: bortåt Källskär) - (E. MARKL. & RAMKVIST 1974: nära Kvarntorpet). 3 Ridön, längs Västerängsviken Ö Ångsnäs gård 1840-talet (Åkerman manuskript 1846) -1950 (NORDIN 1950] -74 (KERS 1978; S: kobetad strandäng, riklig).
Äldre lokaler: Lundby 4 †Johannisberg vid Mälaren 1879 (C. H. Joh. enligt SAM. 1925). Rytterne 5 Jungfrun [1930-talet, jfr Rubus nessensis lokal 5] (Aina Nyström genom Almq.). 6 Vikhus (WALLD. 1955). Västerås S 7 †Biskopshagen (Viksäng; strandäng vid kraftverket) (Wall som ovan) -46 (Forel., UPS) - (WALL 1852: ymnig) -1925 (Woll., VÄ) -28 (Esk. Alv., ALV). 8 †Kungsängen 1891 (Dan., S) - 1920 (Öberg). 9 †Stallhagen vid sjöstranden (Wall som ovan) -1906 (Gar., GAR) -ca 16 (Lundm.). Västerås-Barkarö 10 Almö-Lindö 1932 (Holmström) -33 (Woll., VÄ). Publ. av W ALLD. (1955). 11 Mellan Fullerö och Kalvudden, innanför fördämn. 1949 (WALLD. 1955(†). 12 †Gåsudden [S Kvarntorp], sparsam 1925 (Håk. manuskript). 13 †(H)jo(r)tsbergaviken (WALL 1852). Ängsö 14 †Lilla Näs vid stranden 1882 (A. E. Luhr enligt SAM. 1925; S) - [ca 1950] (WALLD. 1955). 15–17 †"flera strandängar utmed Nässundet och på Sydöstra-halvöns östsida, såsom mittför Skarpen"; slottet 1,2 km Öster-ut, sparsam 1952 (WALLD. 1955).
