Allmän på Mälarslätten och i Sydöstligaste Skogslåglandet, högre upp hastigt minskande-försvinnande. Frånsett primärlokal, där den nu är utgången, i Bergslagen endast känd från kalkområdet. Uppenbarligen värmekrävande, på olika sätt gynnad av Sydöstra Västmanlands kontinentala klimatförhållanden. Utbredningstyp: S4.
Första fynd
WAHLENBERG 1824 så som Spiraea filipendula ("Vestmanniam usque ad Skinskatteberg"). Den av W. iakttagna Skinnskatteberg-förekomsten fanns nära Nyten "på åkerrenar i branter" (Wahlenberg manuskript 1821).
Ekologi
Idiokorofyt(?). Mycket hemerofil. Tongivande i potentiellt naturliga kalkklippängssamhällen, kalkhälltallskog och Pinus-Juniperus-Brachypodium pinnatum-samhällen på frisk-medeltorr-mycket torr kalkmorän: Sala: Mergölen- och Gudmundtorpsområdena; Arboga: Kalkugnsberget(!). I Mälområdet ofta på naturligt öppna, (ädel)lövskogsomgivna klippkrön, delvis med föga kulturpåverkad vegetation.
Som apofyt mycket vanlig i mesohemerob torrängsvegetation av olika typ (något vanligare som örtbacksväxt [morän, sand] än på silikathällmark). Diverse euhemeroba, torra ståndorter: vägkanter, banvallar, torra gräsmattor m.m.
Torr, föga sur-alkalisk, mer eller mindre näringsfattig klipp- och annan ängsmull; d:o, helst humusrik-mullartad, euhemerob mineraljord. Torr-frisk kalkskogshumus. Underlag skiftande. Ljusälskande. Betesgynnad.
Lokaler
Utposter:
Skogslåglandet: Karbenning Olsbenning 1956 (Wald.). 2 Snytsbo (Eng. enligt SAM. 1925). Möklinta 3 Östra Bännbäck (Loh. enligt d:o). Ramsberg S 4 Grimsötrakten 1974 (Ch. Skarpe). Västerfärnebo 5 Tappebosjön vid landsvägen 1950 (Loh. manuskript). Västervåla 6 Ombenning 1974(!).
Nedre Bergslagen: Norberg 7 Näs (Walld.). Skinnskatteberg 8 Se ovan. Västanfors 9 Rösgruvan 1940 (Folk., GB, LD). Viker 10 Bengtstorp (Göth. enligt SAM. 1925). 11 Vena 1909 (Bergård., BER) - (Göth. enligt SAM. 1925). 12 Älvhyttan 1955 (I. And.) -76(!: nu obetad, torr, Sydöst-vänd ängssluttning mot åker på kalkrik morän invid landsvägen). Publicerad av EKH. (1975).
