10, sällsynt i översta Skogslåglandet (en lokal) och Bergslagen [En hos HULTÉN (1971) utsatt lokal på Mälarslätten – i Himmeta? - finns inte i verkligheten.] Nordlig art med ytterst få stänklokaler. S om Västmanlands bergslag. Utbredningstyp: N4.
Första fynd
ELGENSTJERNA 1889 så som C. tenella (lokal 2).
Ekologi
SJÖRS (1958a) påpekar: "Spädstarren växer [i Norrland] i ordinära bättre sumpskogar, en så vanlig ståndortstyp att artens sällsynthet [i Västmanland] är värd att förvånas över." Sannolikt beror den låga frekvensen på att den i Västmanland blir påtagligt edafiskt fordrande (betydligt mer än den i olika avseenden närstående C. loliacea). Dess krav på optimala ståndortsbetingelser beror i sin tur sannolikt på att vissa drag i det Västmanländska (temperatur)klimatet är ofördelaktiga.
Idiokorofyt. Troligen mer eller mindre hemerofob (ungefär som C. loliacea). Ståndort närmare känd endast i tre fall: kalkalkärr (lokal 3), källrännil över sandig-moig ravinbotten (tillhörande ett särskild i fråga om mossvegetation artrikt källflödessamhällen: 6) och "fuktig svacka i gångstig" (4). Sistnämnda lokal möjligen kalkpåverkad; kalkområden f.ö. 7 och 9. Förmodligen förelåg/föreligger inverkan av källvatten på flera av de återstående lokalerna.
Tycks i regel vara sparsam; av okänd anledning osynlig under en följd av år på 3; beständighet osäker på 4; måhända utgången på 2, 10.
Därmed (mycket) sårbar. Känslig för utdikning och andra ingrepp, som förändrar ståndorternas hydrologi. I och för sig troligen inte känslig för starkt ljusinfall (så som efter röjning i trädskiktet).
Lokaler
Skogslåglandet: Västerfärnebo 1 Rosshyttan V stationen, skogskärr vid åskanten 1952 (Almquist, S).
Nedre Bergslagen: Nora N 2 Älvstorpet ("en dalgång söder om Älvstorp") 1880, -82, -84, -87 (ELGENSTJERNA 1889, LD, S, UPS, UPSV). Norberg 3 Kalkalkärret S Silvtjärn 1957 (NORDIN 1958) -58 (Edvard Alvén, ALV)(†). "ej 1974" (Nordin). Inte heller funnen av mig (1974, 78). 4 Kraftledningsgata S Norens N-spets, sparsam 1957 (NORDIN 1959). Ramsberg N 5 Övre Sandtjärn 1954 (Hamrin). Skinnskatteberg 6 Tackbyn N-ut, 1 tuva 1975 (MALMGREN 1976: Sk 1c, utförlig vegetationsbeskrivning; UPS). Västanfors 7 Svartberget 1953 (R. Berglund, LD, S; Almquist & Hamrin, "visad av lektor G. Björkman"). Björkmans meddelande var väl i sin tur R. Berglund.
Övre Bergslagen: Hjulsjö 8 Nybergshult 1918 (BINNING 1921; GB). Hällefors 9 Limgruvan NV-ut 1964 (Björkman manuskript). Ljusnarsberg 10 Kopparberg 1882 (Callmé enligt SAMUELSSON 1923a; S, UPS).