Wall hos FRIES 1844 (Västerås; jfr lokal 10).

Epökofyt. Intill 1800-talets slut troligen bofast på Salas och Västerås' avfalls- och spillningsgödslade gator (lokal 10, 13). Under 1900-talet anträffad vid gödselstäder och på en näringsrik soptipp (lokal 1); 1924 därjämte tillfällig införd vid Västerås hamn, troligen med ballast. Dess ekologi erinrar i Västmanland i alla avseenden om Chenopodium glaucums, Chenopodium rubrums och Chenopodium urbicums: se dessa arter.

Xenofyt. Troligen neofyt, ursprunglig nog främst införd med sjöfarten. Dock säkert gammal (medeltida?) i de äldsta städerna (Arboga, Köping, Västerås). Enstaka förhistoriska förekomster kan ock ha funnits. Yngre och åtminstone delvis spridd från dessa härdar i ombygden. Försvann genom ändrad gaturenhållning m.m. från städerna redan mot 1800-talets slut och minskade sedan i övrigt genom ståndortsförändringar (ombyggnader, upphörd djurhållning. osv.; jfr nedan). Nedgången ter sig iögonenfallande, eftersom arten vid 1900-talets början ännu inte nått mer än ett mindre antal gödselstäder. Under gynnsamma betingelser bofast, på lokal 3 känd i 59 år. Där hotad av utbyggnaden av Västerås hamn. 1981 av väldigt kolupplag intill. Torde vara dödsdömd.

Utdöende. Det är önskvärt, att de recenta bestånden skyddas genom gödselplatsernas fortsatta användning under nuvarande former.

De av författaren sedda ex. kommer nära de upprätt växande typer, som av vissa författaren urskilts som arterna eller underarterna latifolia (t.ex. lokal 3, 4), deltoidea och triangulare (t.ex. 1, 12 och 14). Att övergångarna mellan dessa typer är glidande har särskilt framhållits av GUSTAFSS. (1976), som, i avvaktan på ytterligare odlings- och korsningsexperiment, föredragit att hålla såväl dessa som den prostrata kustformen samman under underarten A. prostrata subsp. prostrata.

Efter 1920-talet följande lokaler: Arboga 1 Lundsvretens soptipp vid Koberg, Ö-slänten, lokal samlad tillsammans med Chenopodium rubrum m.m. 1973(!). Efter tippens ombyggnad till grönområde återfunnen i det nedanförliggande tippdiket, bland Phragmites 1977 (Löfgren). Torde knappast ha nått Lundsvreten under de senaste åren. Ervalla S 2 Holmen [vid järnvägsbron över Dyltaån], gödselstad 1956 (Almquist, S). Lundby 3 Johannisberg 1919 (Lohammar enligt SAM. 1923a)-21 (Lundman enligt d:o) -77(!, UPS). Sistnämnda år på den nu tomma ladugårdens stora, stenlagda gödselstad rikliga småex. mellan stenarna tillsammans med Chenopodium glaucum samt några väl utvecklade ex. vid den lilla gödselhög som sporadiskt bildas vid livdjursauktioner (omkring varannan månad sommartid). Arten är beroende av att gödselstaden används samt att den ej byggs om. Sala 4 Fräbrunn, gammal gödselstad på marken, längs dess av Puccinellia distans bevuxna gräns mot ladugårdsbacken, 7 utvecklade ex. jämte (i körspår) talrika groddplantor 1977(!, UPS).

[En osannolik uppgift från Västanfors: Andra sidan (1 ex.) 1970-talet i Fagerstas Natur 1974 torde gälla A. patula, som saknas i förteckning]

Äldre lokaler: Mälarslätten: Arboga 5 Jäder 1917 (Lundahl, ARB)†. Hallstahammar S 6–7 Näs; Sörkvarn (Iverus 1877)†. Lundby 8 Prästgården 1894 (H. E. Joh., S)†. Nu ny, cementerad gödselstad, oanvänd. 9 Skälby 1921 (Lundman enligt SAM. 1923a)†. Västerås stad nådde 1977 ladugårdsbacken; ladugård riven. Västerås S 10 Västerås "flerstädes så som i inhägnaden vid Mästermans källa; vid Skomakaregatan ymnigt" (WALL 1852). I Åkerman manuskript 1846 samma lokal med tillägg av "rännstenar" för den sistnämnda Enligt TROIL. (1860) "planteringar och bakgator i och vid Westerås". Ytterligare: Nära Östertull (Wall, JOH); Gåsmyretullen 1889 (C. H. Joh., JOH). 11 Hamnen 1924 (Öberg)†. Västerås-Barkarö 12 Fullerö 1902 (Svedberg, SBG)†.

Skogslåglandet: Sala 13 Sala, på gatorna [1850-talet] (N. A. Joh. manuskript) -98 (Wollert, VÄ)†.

Nedre Bergslagen: Grythyttan 14 Älvestorpet 1895 (Svedberg, SBG)†.