granbräken
Dryopteris cristata
Mer information om arten

18; sällsynt, cirka tio möjliga nutida lokaler i Mälarområdet, Skogslandet och (på kalkmark) Nedre Bergslagen. Synnerligen anspråksfull fuktmarksart, vars frånvaro i Bergslagens högre delar syns vara klimatbetingad och vars sällsynthet i övrigt beror på brist på passande, edafiska förutsättning (ståndortsbrist). Utbredningstyp: S5.

Första fynd

WALL 1852 så som Aspidium cristata (flertalet lokaler: nedan). Åkerman manuskript 1846 (lokal 15).

Ekologi

Idiokorofyt. Begränsat hemerofil? Sedd av mig i svårdefinierade, växelfuktiga käll- respektive kalkrikkärrsamhällen (se vidare lokal 1 och 9). Ståndorter har för övrigt aldrig meddelats. Flertalet lokaler torde hysa och ha hyst likartad vegetation. Säkerligen källberoende på lokal 14, där den, liksom på 1, samväxte med t.ex. Carex riparia, Thelypteris palustris m.fl. och, som på 9, med Carex appropinquata och C. acutiformis. Inom kalkområden också på 10, 11, troligen 7. Förr kanske i eutrof, slåtterhävdad (källbevattnad?) fuktängsvegetation (13, 16, 17, 18). En annan hemerob ståndort tycks vara dikad, limnogen sumplövskog (i regel med tongivande Alnus glutinosa) på extremt näringsrikt underlag (= gyttjelera: 2, 3, 5?).

Mycket väl neutraliserad-alkalisk, genomsilad-växelfuktig lövkärrtorv (och d:o fuktängsmull). Underlag växlande (lera-sand, sistnämnda åtminstone på 9). Vanligen nog skugga-halvskugga.

Minskningen beror på fortgående torrläggning och källförstörelse.

Sårbar.

Lokaler

Nutida/möjliga nutida lokaler:
Mälarområdet: Arboga 1 Kalkugnsbergsskogen cirka 1970 (Hak.) (MALMG. 1972a: på tuvor i småkärr med tidvis överstående vatten, kanske källmatat; fåtalig). 2 Molön 1955 (Almquist). Ännu inte återfunnen [Samma lokal hos S. MARKL. (1976a) efter Löfgren gällde Dryopters carthusiana. Bekräftat av L.] lrsta 3 Ångsjön, "sumpiga [diknings]marken NV om sjön" (WALLD. 1955). Säterbo 4 Duvstugan S-ut 1953 (Wald.; Hamrin). 5 Göshult (vid Hjälmaren) 1955 (Almquist).

Skogslåglandet: Ramnäs 6 "Efter bäcken S Brunnströmsviken" [Gnien] (ERIKSS. 1967a). Belägg ej sett av !. Sala 7 Skuggan, badviken 1949 (Morander, UPS). Sevalla 8 Kylösa skogsägor 1953 (Almquist). V. Järnboås 9 Knipkällan (Källbergs källa) 1950 (LOH. 1951) -77(!: nära källsänkan vid åsfoten: a) bland ungt björk-gråalsly, 2 tuvor; b) i Alnus glutinosa-Carex appropinquata-samhällen bland Dryopteris carthusiana, 1. tuva).

Nedre Bergslagen: Grythyttan 10 Skatvikens station 1918 (SEGER. 1923; LD). Nora N 11 Bergsäng 1918 (Len. enligt SAM. 1923a; LD) (EKH. 1975). Var?

Utdöd eller numera mycket osäker:
Mälarslätten: Arboga 12 Nya vägen [S staden] (S. Skogen) 1888, 1890 (Tärn. enligt SAM. 1923a; GB, JOH) - 1893 (Vict., LD, UPS). Badelunda 13 †Malma äng/skog (WALL 1852) -1879 (C. H. Joh., JOH). Kungsåra 14 †Kilsta mosse (A. E. Luhr enligt WALL 1852) - 1902 (Svedberg, SBG). Skerike 15 †Svartmyran (Åkerman manuskript 1846) (WALL 1852: Helgebo äng) -1892 (C. H. Joh. enligt SAM. 1923a: Rammelmyran; JOH). Sankt Ilian 16 †"tufvig äng nära Hofdesta" (WALL 1852).

Skogslåglandet: Linde S 17 †Nära Bår på Stormossen [1850-talet] (Wall manuskript). Sevalla 18 †Ängen Vrian (WALL 1852).

[Bestämning fel ligger kanske bakom uppgifter om förekomst i Hallstahammar S: Valstasjön (WALLD. 1955). Aldrig eljest sedd där av åtskilliga tidigare, samtida och senare florister.]