Spridd-tämligen sällsynt inom Östra Västmanlands lågtrakter upp t.o.m. Norberg och Skinnskatteberg. Bunden till eutrof omgivning. Frånvaron i Västra Bergslagen torde bero på en kombination av ogynnsamma edafiska förhållanden och mindre passande temperaturklimat. Sydlig. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
BERGIUS 1764 så som Phellandrium a. (Grythyttan: Loka hälsokälla).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Vattenhelofyt, i regel på mer eller mindre grunt vatten i skyddat läge.
Sjösänkningsgynnad: Bysjön, Gårbarken, Rallaren, Rörbrosjön m.fl. Gärna i dämda åavsnitt; för nuvarande i följande gamla kvarndammar: Björskog: Stenvad, Ervalla N: Dylta kvarn, Himmeta N: Brandfors, Himmeta S: Släta, Fellingsbro S: Norrby, Möklinta: Leckenbo, Norberg: Nordansjö, Odensvi: Valsta. FIerstädes i och i kanten av betes- och branddammar samt i täktpölar. Tegelbruksdammar: Kärrbo: Lindö, Ängsö: Berg (båda !), förr Köping: Tegelbruksdammen. Sällsynt bestånd i diken med permanent överstående vatten.
Eutrof. Underlag i regel lera. Halvskugga-öppet ljus.
Lokaler
I Nedre Bergslagen följande lokaler: Grythyttan Loka (se ovan)†. Norberg Bjurfors f.d. bruks damm 1978(!). Norberg 1843 (C. H. Joh. enligt SAM. 1925) – (NORDIN 1959: Nordansjö S-ut). Västra Djupkärra (H. Olivecrona enligt SAM. 1925) -74(!: slaggdamm). Årnebo [troligen Glimbohavet] 1926 (Loh. manuskript). Skinnskatteberg Övre Vättern (EK m.fl. 1968) -75(!). Västanfors Hedkärra 1926 (Loh. manuskript). Melingsjön 1970 (J. Jandér) -74(!).
[V-ut, nära gränsen till Bergslagen, funnen i Linde S Lindesberg (Sved. enligt SAM. 1925) -76(!: Lindesjöns S-spets, kanten av grund vik).]
