Taxasida

korgvide

Salix viminalis

L.

korgvide är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

korgvide är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • korgvide
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Salix viminalis
Vetenskapligt namn, fullständig form
Salix viminalis L.
Svenskt namn
korgvide
norwegianBokmal
kurvpil
norwegianNynorsk
korgpil
Finskt namn
koripaju
finlandSwedish
korgvide
Danskt namn
Bånd-pil
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-04-24
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Någon gång spridd från odlingar. - 1(1).

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Korgvide odlas och förekommer ofta kvarstående eller förvildat. Arten är bofast i landskapet.

Korgvide är inhemskt i östra Europa och Asien.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Korgvide är odlad för flätverk, som vindskydd eller energiskog och kvarstående eller förvildad t.ex. i ett gammalt grustag och vid åstränder.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Prydnads- och slöjdväxt, känd förvildad i Sverige från 1740-talet. I Närke är den odlad och täml. sälls. förvildad genom driften i sjöar och vattendrag samt trädgårdsutkast, energiskogsodling och viltåkrar.

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Ej tidigare publicerad från Dalsland.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Odlad fr.o.m. 1700-talet, från början för vidjeskattning, senare som prydnad. Numera sällan nyinplanterad. Ett antal förekomster har registrerats, som det tycks genomgående avsiktligt planterade, sedermera ibland kvarstående ("förvildad "), mest på eller i nära anslutning till tomtmark.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

614 Salix viminalis L.

This species occurs in large parts of Eurasia. Subsp. rossica (Nas.) Hyl. (syn.: S. serotina Pall.) with obscure distribution in E. Europe is included in the area of S. viminalis. The boundary lines are tentative. They enclose also C., NW., W. and SW. Europe, where the species is introduced (broken boundary-lines). Further, it has been introduced into N. America. The distributions of the closely related S. armeno-rossica Skvorts. in Caucasus, S. turanica Nas. in the C. Asiatic mountains and S. schwerinii E. Wolf in E. Asia are also mapped.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: ursprungligen odlad, först för tillverkning av vidjor till korgar och tunnor men numera främst som energigröda, viltskydd och till prydnad; lätt förvildad såväl med frön som med rotslående avbrutna kvistar och nu fullt naturaliserad. Först uppgiven 1749 från Smedstorp (Linné 1751), men först kring 1950 mer allmänt spridd.
Förändring och hot: ökning med 61–75 %.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Korgvide kommer från östra Europa och västra Asien. Arten har odlats i Sverige sedan 1700-talet; den första småländska uppgiften är från 1780-talet (Aneby Adelöv Näs, Ljungh ms) och gäller troligen odling. Det dröjde dock ett stycke in på 1800-talet innan man planterade arten mer allmänt (Larsson & Bremer 1991). I början användes den främst för tillverkning av korgar och andra flätarbeten, senare även som skydds- och prydnadsväxt. I sen tid har man börjat använda korgvide i energiskogsodlingar, men i övrigt planteras arten numera sällan. Den står ofta kvar i form av stora ruggar och förvildas dessutom, särskilt på stränder av sjöar och åar samt vid diken och vattenhål, men även på vägrenar och tippar, i grustag och på banvallar.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Korgvide härstammar från östra Europa och Sibirien. Den har länge planterats i vårt land, främst för användning till korgarbeten men även som vindskydd. Plantorna ger tidigt på säsongen rikligt med nektar och pollen till födosökande insekter. Korgvide ses som måttligt förvildad på kanten av bevattningsdammar, vid sjöbodar, gamla sandtag, klapperstensvallar vid havet och kan även hittas i diverse skräpmarker.

Korgvide är glest spridd på Öland. Den håller sig kvar nere vid Degerhamn där Rikard Sterner såg den på 1930-talet men är idag vanligare längre norrut, på gränsen mellan Kastlösa och Smedby sn, där den expanderar på strandvallarna.

Kulturflykting, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, bofast.
Något fuktig mark, helst ljusöppet: åar, bäckar, diken, dikesvallar, bevattningsdammar, bryor, grustag och vägkanter. Förekommer även invid gårdar, där det troligen är kvarstående, ibland rotat från utkast av jord. På några sandstränder (Ljugarn, Sudersand) är korgvide inplanterat och nu kvarstående.
Troligen introducerades korgvide i odling på Gotland först under 1800-talet och spred sig sedan kraftigt under 1900-talet. Nu förekommer det från Vamlingbo till Fårö, med tyngdpunkt i Gothemsåns vattensystem.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Korgvide härstammar från östra Europa och Sibirien och är sedan lång tid odlad som prydnadsväxt och för korgflätning. På senare tid har den blivit den vanligaste arten i energiskogsplanteringar. Den förekommer kvarstående och förvildad, spridd med rotskott på frisk mark utefter sötvatten som bäckar och källdråg, men oftast ser man den i kulturmarker som ödetomter, vägkanter, banvallar och på schaktmassor.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Inkomling från centrala Europa, sedan länge odlad för korgflätning. Energiskogsodlingar består i huvudsak av denna art. Förvildad i kärr, på dikeskanter, längs åar och på annan kulturmark. Mindre vanlig i större delen av landskapet, men sällsynt på höglandet. 148 lokaler i 111 rutor (13 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Östeuropa och Asien. I Sverige odlad och förvildad. I Sörmland tämligen sällsynt – (7%). Korgvide har sedan gammalt odlats som råvara för korgtillverkning, i Sörmland åtminstone sedan 1700-talets början. Numera är den här och där kvar stående och förvildad utefter vattendrag nära bebyggelse, exempelvis på flera ställen längs Trosa ån. Korgvide planteras ibland kring viltvatten och odlas numera ofta i energiskogsplantager och kan förväntas bli kvarstående efter dessa.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Odlad som prydnadsbuske och för korgtillverkning, numera ofta som energiskog; i Uppland tämligen sällsynt som förvildad. 119 kartblad, 146 kvadranter.
Almq. Odlad här och där; enstaka individ tillfälligt subspontana.
Korgvide har påträffats bl.a. på sjö- och åstränder, på vägkanter och banvallar, längs skogsbilvägar och på skräpmarker.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Kvarstående efter odling eller tillfälligt förvildad. Först omnämnd som förvildad av Hartman 1848 från Lerviken i Gävle, »copiose, förr odlad«. Enligt Arnell (1902) var den under senare delen av 1800-talet tämligen allmän i nyare planteringar och särskilt riklig vid Gysinge. Ett fåtal fynd har gjorts under inventeringen.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Två nutida noteringar av korgvide finns.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Korgvide är något odlad i kustbygden och älvdalarna, idag åtminstone till Stöde. Den uppgavs dock av Brandell (1856) från Haverö: ”Korgpilen Salix viminalis, här kallad säljebuska och begagnad till fiskkassar och mindre skruckar...”, men det torde vara osäkert vilken Salix-art som verkligen avsågs. – Sällsynt förvildad, troligen spridd med kvistar som rotat sig, ibland via vattnen.
Nedanstående uppgifter avser förvildningar.