Taxasida

spädstarr

Carex disperma

Dewey

spädstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

spädstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • spädstarr
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Carex disperma
Vetenskapligt namn, fullständig form
Carex disperma Dewey
Svenskt namn
spädstarr
norwegianBokmal
veikstarr
norwegianNynorsk
veikstorr
Finskt namn
hentosara
finlandSwedish
spädstarr
Foton
Patrik Engström
Sangis västnordväst om 2013-07-18
Patrik Engström
Sangis västnordväst om 2013-07-18
Lars Efraimsson
Nordsjöskogen, Hagfors kommun 2018-06-22
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Spridd i hela landskapet, sällsyntare i de näringsfattigaste delarna av inlandet och vid kusten, men når ut på vissa större skärgårdsöar.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

447 Carex disperma Dew.

Syn.: C. tenella Schkuhr

This boreal species belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. I, p. 80 and map 72). Its distribution in E. Asia is uncertain.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Uppgavs av Lid (1974) förekomma i Närke. Inget sådant belägg är funnet men växten har troligen funnits länge i Närke.

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Hot. Arten tar skada av skogsskötselåtgärder, som t ex slutavverkning, hyggesplöjning och dikning.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

10, sällsynt i översta Skogslåglandet (en lokal) och Bergslagen [En hos HULTÉN (1971) utsatt lokal på Mälarslätten – i Himmeta? - finns inte i verkligheten.] Nordlig art med ytterst få stänklokaler. S om Västmanlands bergslag. Utbredningstyp: N4.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Spädstarr är en nordlig art, som har sin svenska sydgräns i Småland. Den växer på starkt skuggig, översilad, näringsrik mark i naturlig granskog, på båda de aktuella lokalerna tillsammans med repestarr C. loliacea och skärmstarr C. remota.

Växtplatserna är utomordentligt skyddsvärda naturbiotoper.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Landeberg (ms 1811, C. tenella), som ny för ön. Säkerligen en felbestämning (Johansson 2010).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Spädstarren växer i blöta alkärr med rörligt grundvatten, särskilt i kalkområden. Den växer vanligen tillsammans med repestarr, men är mer krävande än denna. Liksom andra nordliga starrarter förekommer den främst på Kolmården. Spädstarren är mycket sårbar och känslig för dikning, kalhuggning och andra skogliga åtgärder. Stark hänsyn till arten bör visas i skogsbruket.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förekommer sällsynt i den norra delen av landet söderut till norra Småland och Östergötland. Sällsynt i Uppland med förekomster i stort sett enbart i den nordvästra delen av landskapet. 25 kartblad, 30 kvadranter.
Spädstarr växer i sumpskogar med god näringstillgång, stundom även kring bäckar.
Förändring 0 %.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Det första fyndet av spädstarr gjordes 1845 vid Oslättfors i Hille efter vägen till Nyhammar (CHn i UPS, Hartman 1848). I Gävletraktens växter betecknas den som sällsynt. Wiger (1928a, 1965) ansåg att den inte var ovanlig i skogstrakterna mot Dalarna och har angivit ett stort antal lokaler.
De vanligaste följearterna är skogsfräken (38%), kärrviol, gran, glasbjörk, ekorrbär, repestarr och gråstarr. Spädstarren blommar och sätter frukt tidigt. Blomningen börjar i slutet av vitsippans blomning.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Spädstarr och repestarr är tämligen nära släkt, har blad som är mycket lika och växer på likartade ställen i skogen, platser där grundvattnet ständigt är nära ytan. Om de inte blommar är de svåra att skilja åt, men repestarr har i genomsnitt bredare blad. De väl utvecklade fruktgömmena är mycket olika, tämligen cylindriska och blanka på spädstarr och plattade, en aning krökta och matta på repestarr. Även när fruktgömmen och frukter har fallit av går det att skilja arterna åt. Den del av strået där frukterna har suttit löper på spädstarr en aning sicksackformigt men på repestarr rakare. Mellan fästena för de nedersta och näst nedersta frukterna sitter tänderna som gör strået strävt mycket tätare på spädstarr än på repestarr.

Spädstarr sätter rikligt med frukt, men nya plantor i dess miljö undgår upptäckt. Den är inte observerad i vägdiken i skogen. Den bildar jordstammar som kryper under markytan. Bladen på de skott som ska blomma nästa år övervintrar till största delen gröna, men de som har blommat är helt vissna. Arten blommar i övergången mellan vitsippans och skogsstjärnans tid, samtidigt med slidstarr, men före blåsstarr.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Spädstarr hör främst hemma i örtrika, helst kalkpåverkade gransumpskogar. Den växer ofta i stark skugga i äldre skog, där den kan vara svårupptäckt – med sina veka strån intrasslade bland högörter. Däremot missgynnas den tydligt på öppna hyggen och är sällsynt i ungskog. Mest frekvent är den i kalk- och diabasområdena i väster; mot kusten blir den alltmer sällsynt. Spädstarren kan även finnas i översilade gransluttningar, i små källkärr, kring källutflöden. Dessutom kan den växa i kantzonen av rikkärr, särskilt i Borgsjös kalkområde. Vid rika skogsbäckar och i lundartade partier vid större vattendrag ses den inte sällan i svackor tillsammans med repestarr C. loliacea, men är inte lika bunden till strandzonering som denna. Arten saknas nästan helt på kulturskapad mark.