knippfryle
Luzula campestris
Knippfryle är bunden till lågväxt, både örtrik och mager gräsmark samt på nästan hedlik sandmark. Arten är en karaktärsväxt för välhävdade naturbetesmarker där den ställvis kan vara den dominerande arten. En stor del av förekomsterna finns nu i igenväxande rester av övergivna beteshagar. Arten konkurreras lätt ut vid igenväxning och trots att den ännu är vanlig är den starkt minskande.
Första fynd
Först rapporterad från Bettna Åkerö på betesmarker (Luut 1769). Som skild från ängsfryle först hos Hofberg (1852).
Utbredning
Europa. I Sverige främst i Götaland och Svealand. I Sörmland mycket allmän, jämnt spridd i landskapet – (81%).