Svenskfibblan växte förr i fuktiga ängar och betesmarker. Arten har rapporterats från ett flertal lokaler. Kontrollerade belägg visade sig dock tillhöra avvikande former av revfibbla. Svenskfibblan tycks ha gått starkt tillbaka till följd av förändringarna i jordbrukslandskapet.
Nord- och Östeuropa. I Sverige med tyngdpunkten i mellersta Norrland.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland troligen mycket sällsynt – (1 fynd).
Lokaler
Botkyrka Riksten 150 m NV om Hacksjöns sydspets vid grusväg (GOD S).
Äldre fynd: Björkvik Harpebol 1895 (Me S). Brännkyrka Jakobsberg = Lyran 1877 (S. Almquist S). Dalarö Lindersvik 1888 (S. Almquist S). Härad Igelsjön 1901 (Sam S). Kila Stavsjö bruk 1868 (H. Mosén S). Kung Karl Kungsör vid Skillinge 1896 (C.O. von Porath S). Kvarsebo Västanå 1896 (A. Neander S). Länna Länna bruk 1900 (Khl S). Nacka Nyckelviken 1856 (F. Björnström S), Ormsjöns mosse 1868 (F. Björnström S). Nicolai Linudden 1866 (Ind S). Sorunda Sjövik (Laurell 1898). St.Malm Brännkärr 1883, 1885 (Me S), 1907 (Me S), Sörgölet 1885 (Me S), 1906 (Me S). Strängnäs Ulvhäll 1898, 1901 (Khl S), Dammkärr (Khl S, Sam S), Bresshammar 1898 (Khl S). Vårdinge Hanelund (Ad/SV), Långbro hagar 1903 (S. Almquist S). V.Vingåker (Thedenius 1855). Åker Harsjöhult (Joh S). Ärla Hult i vägkant (At S). Österhaninge Sandemar 1913 (E.L. Ekman S), mellan Sandemar och Sanda 1856 (K.F. Thedenius S) ?= Valsta 1887 (S. Almquist S), Vaxnäs 1887 (S. Almquist S).