Den äkta bosyskan har en liknande historia och användning som hjärtstillan och odlades även den förr som läkeväxt. Den är värmekrävande och tycks därför sällan ha förvildats i Sörmland. Arten finns nätt och jämnt kvar inom vårt område. De få förekomsterna härstammar säkert från äldre odling och utgör skyddsvärda kulturhistoriska dokument av hög rang.
Ursprunglig i östra Medelhavsområdet och västra Asien. I Sverige endast i Götaland och sällsynt i Svealand.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland mycket sällsynt – (3 lokaler).
Lokaler
Brännkyrka Hägerstenshamnen 1991 (HGU S) = på V sidan av bergklack SV om hamnviken rikl. 1994 (HEW S).
Nacka Danviksklippan* vid Hästholmsv. i busksnår 1989 (ASE S) = mellan hyreshusen och branten, på berghyllor rikl. 1993 (HEW S).
Stockholm Färgargårdstorget* 9 1989 (ASE S) = Barnängsg.* 66 vid gammal tomt 10–20 ex. 1986 (JEM), rikl. 1993 (HEW S).
Äldre fynd: Brännkyrka Älvsjö (A. Sörlin/SV). Nacka Danviken = Danvikstull = Danvikskrokar 1898–1923 (många samlare S m.fl. herbarier), Villa Plania 1930 (Swe S), Storängen 1926 (Swe S). Stockholm Färgargården vid Hammarby sjö 1925 (Seg/SV) = Barnängsg. 1950 (E. Appelgren UPS), Långholmen 1891 (E. Ljungman S).