Stenfrö är en värmekrävande och kalkgynnad flerårig ört, som ofta uppträder enstaka på torra och steniga marker. Den är något konkurrenssvag och växer gärna där växttäcket inte är fullt slutet. Arten växer öppet eller i halvskugga. I ren skugga blommar den vanligen inte. Utbredningen vid kusten och Mälaren liknar den hos toppfrossört, bergkårel och flera andra värmegynnade arter. Arten verkar ha gått något tillbaka under 1900-talet.
Europa, Väst- och Nordasien. I Sverige sydlig, upp till Gästrikland.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt vid kusten och Mälaren – (11 rutor).
Lokaler
Fogdö Segersön* på gräsmark vid gården 1990 (BAÖ S).
Frustuna-Kattnäs Utnäset i dioritbrant under lövträd 1 ex. (HRY).
Mörkö Egelslund* 250 m N om Backen vid foten av kalkberget 1991 (LKA S), Oaxen* på västsidan nära färjeläget 1975 (HRY), Oaxen i NO 1991 (LKA S).
Sorunda Ramsholmen* (HEW), Äppelgarn* två lokaler 1986 (ARA S), 1994 (HEW).
Trosa-Vagnhärad Borsö, Granholmen (HEW), Stensund* 1994 (L. Stenberg S), vid bryggan samt vid bortre fästet av gångbron mot tältplatsen 1975–95 (HEW), Furholmen nedanför Jättarsberget* 1975–95 (HEW).
Österhaninge 600 m NNO om kyrkan (LHE).
Överenhörna Kalvskär 1997 (A. Jacobsson).
Överselö NV om Lunda i åsgrop (CJC), 1980 (HRY S).
Äldre fynd: Aspö Tosterön 1912 (P. Söderlund S). Brännkyrka Hägersten 1914 (P.E. Malmström S). Fogdö Segersön (Hofberg 1843b). Kvarsebo Säter (Genberg 1958). Mörkö Egelsviks holme (A. Sandén/SV), Egelsvik 1881 (A. Sandén S), 1934 (Qvt S), Oaxen 1926 (Ad S). Nämdö Idö (K. Modigh/SV). Ripsa Hästholmen i Båven (Thedenius 1871). Salem Viksberg (Linder 1716). Sorunda Ramsholmen 1891 (J.O. Hagström UPS), 1929 (Ad S), Äppelgarn 1929 (Ad S). Södertälje 1890 (M. Sondén S). Trosa-Vagnhärad Alholmen 1966 (MRY), Stensund 1886 (Khl S), 1950 (MRY SBT), Jättarsberget 1871 (O. Sternvall S) = Furholmsudde 1914 (Ad UPS) = Furholmsnäs 1948 (MRY SBT), Källvik (Arn/SV), Gälö 1903 (Arn/SV), Fagerbjörk 1954 (L. Lagerström S). Ytterselö Skarpan och flera holmar nära Selaön (Thedenius 1871).
