Näbbstarren växer uteslutande i mycket kalkrika källkärr och kalkfuktängar. Den är känslig för beskuggning och därför behöver arten vårdas genom bete eller slåtter. Myrar med näbbstarr är alla mycket skyddsvärda. Arten är svårbestämd och hybrider med närstående arter är inte ovanliga. Uppgifter utan belägg måste därför betraktas som osäkra.
Första fynd
Utbredning
Europa. I Sverige i kalktrakter från Skåne till Jämtland.
I Sörmland sällsynt – (11 lokaler).
Lokaler
Hölö Skräddartorpskärret några tuvor 1995 (C. Dillman S), ej tidigare sedd (HEW).
Ornö ”Lustehagen” NO om Åvassa, 1500 m NNO om Västergården (SST).
Stigtomta Bärstakärret* (HEW).
Svärta Sandstugukärret*, Stäkkärret* rikl. i extremrikkärr 1984 (HRY S), 1989 (HEW S).
Västerhaninge Väländan fuktäng vid såg 1994 (HGU S). Västerljung Hållsviken* i källkärr 1989, 1994 (HEW S).
Österhaninge Gullringskärret* (HGU), Sandemarkärren* (SST), kalkkärr 600 m ONO om slottet 1997 (HEW S).
Äldre fynd:
Stigtomta Bärstakärret 1961 (E. Julin UPS), 1965 (MRY SBT). St.Malm Brännkärr ?= Nimmen 1886 (Me S). Svärta Stäk 1914 (Ad S), 1960 (MRY SBT), 1961 (E. Julin UPS), Sandstugukärret 1969 (MRY SBT). Västerljung Hållsviken 1969 (MRY SBT). Åker Damm– Sjömossen 1963 (Joh UPS). Österhaninge Åbykärret = Gullringskärret 1935 (Ad GB, LD, S), 1936 (C. Edelstam S), 1942 (Lz UPS), Sandemar (Sörlin 1952).
