Ryssgubben växer på vägkanter och annan skräpmark inom lerområdena. Arten är mångårig och konkurrenskraftig, även i sluten gräsvegetation. I Sverige dök ryssgubben upp kring Uppsala i slutet av 1700-talet, förmodligen inkommen med ryskt spannmål. Den tycks ha spritts hastigt i början av 1800-talet men artens invandringshistoria i Sörmland är dåligt dokumenterad. Den finns inte upptagen i någon av 1700-talets lokalfloror, men vid mitten av 1800-talet var den redan allmän kring Stockholm (Thedenius 1850) och fanns också på många håll inom Mälarområdet (Hofberg 1852), exempelvis vid Strängnäs där den inte alls setts av Carlsson femtio år tidigare (1791).
Östeuropa, västra Asien. I Sverige främst i Götaland och Svealand.
Första fynd
Först rapporterad från Botkyrka Tumba (Thedenius 1850).
Utbredning
I Sörmland allmän i Stockholmstrakten och i Mälarområdet, för övrigt mindre allmän eller rentav sällsynt - (18%).
