Rundsileshår är en karaktärsväxt för mossarnas och fattigkärrens vitmossemattor. I blötare delar växer den tillsammans med de två andra sileshårsarterna men rundsileshår trivs också på torrare myrpartier och tuvor. Som ensam sileshårsart finns den därför kvar i många av Sörmlands dikade skogsmossar. I rikkärrsmiljö förekommer rundsileshår regelbundet på ristuvor. Dessutom växer den ofta vid fattigsjöar på blottade mineraljordsstränder och som kolonisatör på fuktiga sandtagsbottnar, i sandiga skogsvägsdiken, på fuktiga skogsstigar och liknande kulturskapade växtplatser.
Europa, Sibirien, Nordamerika. I Sverige genom hela landet.
Första fynd
Först rapporterad från Salem Viksberg (Linder 1716) som ”Ros solis. Daggört, gylldene Jungfruhår, Jungfru Mariae Tårört”.
Utbredning
I Sörmland allmän i det centrala skogslandet, på Kolmården och Södertörn, mindre allmän i låglandets slättområden. I skärgården är arten allmän även på mindre öar - (39%).
