svinrot
Scorzonera humilis
Europa. I Sverige upp till Gästrikland. I Sörmland allmän – (64%). Svinroten är en flerårig växt, som är talrikast i slåttermarksrester som bryn och svagbetade naturliga beteshagar, ofta med inslag av ek, ibland tillsammans med krissla och ängsskära. Arten växer också i gles vegetation på sydvända moränsluttningar i barrskog, gärna i ört- och gräsrik tallskog. Svinroten var förr utmärkande för slåttermarker där den skyddades för kreatur som med förkärlek äter arten. På vissa håll i Sverige utgjorde den ett betydande inslag i ängsvegetationen (Ekstam m.fl. 1988). Detta tycks knappast ha varit vanligt i Sörmland, men Göran Wahlenberg noterade att Scorzonera var allmän i ängarna utmed landsvägen mellan Jäder och Eskilstuna på sin resa genom landskapet i juni 1822 (Wahlenberg ms-1822). Växten anses vara på stark tillbakagång i Sverige. I Sörmland har den minskat i mängd genom ängsbrukets upphörande men finns dock kvar och tycks vara rätt beständig inom det tidigare förekomstområdet.
Första fynd
Först rapporterad från Bettna Åkerö i ängar (Luut 1769).
