sandlosta
Anisantha sterilis
Mer information om arten

Sandlostan är en ettårig värmekrävande art som i Sörmland vanligen uppträder kortvarigt på torr, sandig skräpmark, men på några lokaler i Stockholmstrakten har den på senare tid hållit sig kvar i flera år. Den är numera främst spridd med utländskt gräsmattefrö.

Första fynd

Först rapporterad från Stadsträdgårdsg. (nuvarande Malmgårdsvägen) i Stockholm (Thedenius 1850).

Utbredning

Europa, Nordafrika, västra Asien. I Sverige mest i Götalands kusttrakter.

I Sörmland sällsynt – (10 fynd).

Lokaler

Brännkyrka Årsta i ”regnskugga” under Södertäljevägens viadukt rikl. 1993 (HGU S), Årsta i Kvarnparken vid Skulptörsv. 1998 (HGU S), Larsboda i nysådd gräsmatta vid jv 1995 (HGU S), Älvsjö stn (HGU).
Nacka Älta kyrka i nya gräsmattor 1995 (HGU S), Sickla kanalbro vid södra fästet ett par m2 1997 (J. Edelsjö S).
Stockholm Långholmen i nyanlagd gräsmatta 1990 (L. Stenberg LD), Rosenlundsg. vid Elstationen (POK).
Tyresö Bollmora på Njupkärrsv. 1998 (HGU S), Linde 1997 (HGU).

Äldre fynd:
Dalarö 1892 (G. Thorstensson S), St. Båtskobben nära Stendörren 1934 (Julin 1981). Helgona Nyköping vid Ö. Fattiggården 1902 (Ad UPS). Nacka Danviken 1901 (G.H. Ström S), utfyllnad vid Lugnet 1931 (Swe S). Nicolai Hållsta 1903 (C. Blom GB). Oxelösund 1889 (E. Flodmark S). Stockholm Stadsträdgårdsg. (Thedenius 1850), Tanto sockerbruk 1921 (G. Haegerstolpe S). Ytterjärna 2 km N om Ytterjärna vid motorvägskant 1969 (L. Thorán SBT).