Sandsenap är flerårig och värmekrävande. I Sörmland växer den på torra, soliga vägslänter, intill husväggar och på andra varma ruderatplatser. Arten är långlivad och ökar för närvarande.
Mellan- och Sydeuropa. I Sverige i Götalands kusttrakter och i Stockholmstrakten.
Första fynd
Först rapporterad från Nyköping (förmodligen Oxelösund), funnen 1845 av stud. Ericsson (Hofberg 1852). En tidigare uppgift från Brännkyrka Sköndalsbro (Thedenius 1850) är felaktig och hänför sig till Kastellholmen i Stockholm (Uppland) (Almquist & Asplund 1939).
Utbredning
I Sörmland mindre allmän i trakterna närmast söder om Stockholm men saknas för övrigt i landskapet - (11 rutor).
Lokaler
Brännkyrka Årstadalshamnen (L. Stenberg), Ekens bergsv*. under E4-bron 1994–95 (HGU S), Lövholmen grushög på parkeringsplats 1996, Mörtvikens nordsida 1991, korsningen Sandstuv./Märgv. i Johanneshov (HGU), Magelungsv. 1994 (HGU S), Gullmarsplans bussterminal rikl. på torr, solig vägslänt 1993 (HEW S), Globen på refug 1997 (A. Erixon S), Blåsut utanför postterminalen 1992 (HGU), gångbron över Huddingev vid Ådalav., Enskede gård N om bensinmacken 1996 (HGU).
Huddinge Stuvsta stn, några stora ruggar i slänt vid parkeringsplatsen 1986 (ASE), kvar efter markomläggning 1993 (HEW S), Vårbytoppen på gammal jordtipp i sluten vegetation 1993 (LKA S).
Äldre fynd: Brännkyrka Ekensbergs varv 1935 (S. Lindman S); Nacka Dockan 1896 (Aul S), Danvikskrokar 1890-1902 (Almquist & Asplund 1937); Nyköping 1845 (Ericsson UPS), Nyköpings skärgård 1864 (B. Thyselius SBT); ?= Oxelösund Oxelösund 1886 (W. Murray S); Utö barlastplatsen vid gruvorna 1862-1912 (många samlare GB, LD, S) = Persholmen (Arrhenius 1918).