I Sörmland tämligen allmän till mindre allmän längs kusten och på de större skärgårdsöarna, sällsynt eller saknas i inlandet – (10%). Glansnävan är ettårig och växer i skuggiga bergsskrevor på lövmull, i skärgården ofta bland block i mer öppet läge. Arten är kalkgynnad och beroende av milt vinterklimat och växer vanligen nära havet eller större sjöar. Den påträffas ofta på samma lokaler som lundbräsma och desmeknopp.
Europa, västra Asien, Nordafrika. I Sverige främst i Götalands och Svealands kusttrakter.
Första fynd
Lokaler
Inlandslokaler:
Frustuna-Kattnäs Utnäset på dioritberg (HRY).
Gillberga L. Trädtorp 1978 (HRY), Lövön* (BER), 1990 (JEM).
Helgesta Ängö* i Båven på kalkberg (CHA).
Hyltinge 150 m VNV om Tempelberget 1983 (HRY).
Julita Tåkenön* och Väsboön i Hjälmaren – massvis (HRY), Edet N om Brantsberg (FLI), Skorve V om Fiskeboda 1994 (HEW).
Katrineholm Gersnäs (MÅJ).
Ludgo Dagnäsön* i Båven 1983 (HRY).
Stenkvista 600 m V om Torsberga* 1980 (HRY).
Västermo St. Sundby (HEW).
Österåker Forsby (ACA).
Överenhörna 150 m NV om Sjöstugan (LKA).
Äldre inlandsfynd: Gillberga Lövön 1934 (Almquist ms). Helgesta Ängö i Båven 1926 (B. Egerström S), 1957 (Ad S). Julita Tåkenön i Hjälmaren 1933 (R. Johansson S). Katrineholm 1902 (S. Brydolf S). Ludgo Dagnäset (Hofberg 1852). Stenkvista Lundberget och Hällberga (Hofberg 1852) = Hällberga på kalkklippor 1921 (R. Sterner S), Torsberga 1901 (F. Ridderstolpe S), 1902 (B. Bager S). Strängnäs Gorsingeholm (Hofberg 1852). Överenhörna Lurberget 1930 (Qvt S).
