Grusbräckan är en höstgroende och övervintrande ettårig växt som förekommer på nästan varje kalkhäll i landskapet. Den växer i grund mylla tillsammans med andra kalkkrävande småörter. Någon enstaka gång är den också funnen i skrevor på silikatberg, t.ex. på småskär i Ornö eller på kalkrika grusiga torrbackar. Grusbräckan är så bunden till och dessutom så konstant på kalkberg att kartbilden i stort sett avspeglar Sörmlands urkalkförekomster.
Europa, Främre Asien och Nordafrika. I Sverige främst i Götaland och Svealand.
Första fynd
Först rapporterad från Bettna Åkerö ”på berg” (Luut 1769). En något äldre opublicerad uppgift från varphögarna vid Utö gruva 1756 finns i en handskriven resebeskrivning av Anders Tidström i Uppsala universitetsbibliotek (Tidström ms).
Utbredning
I Sörmland tämligen allmän i kalktrakterna, för övrigt sällsynt - (8%).
