Fältsippan är en sydösteuropeisk stäppväxt som i Sörmland lever på gränsen av sitt kända utbredningsområde. I landskapet växer den främst på kalkrikt åsmaterial och på kalkhällmarker. Arten är betesberoende, men endast en av lokalerna är för närvarande betad. Övriga åslokaler hotas nu starkt av igenväxning. Lokalen vid Enekullarna ligger nära ett bostadsområde och är utsatt för starkt slitage. På kalkhällmarkerna i Trosa-Vagnhärad tycks fältsippan klara sig bäst.
Europa. I Sverige förekommer fältsippan främst i Skåne samt på Öland och Gotland och utefter öst kusten upp till Svealand. Arten finns närmast i Östergötlands kalktrakter och på en utpostlokal vid Enköping i Uppland. Fridlyst i Södermanlands län.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt i de östra delarna av landskapet – (9 lokaler).
Lokaler
Mörkö Skanssundet* på vägslänten mot färjeläget 1975 ca 50 ex. (HRY), endast 5 ex. 1995 (LKA).
Trosa-Vagnhärad Lånestabacken N om Vagnhärad* och vid Lundby*, på båda ställena ganska rikl. på alvarlika kalkhällmarker, Åsgård enst. 1995 (HEW).
Vårdinge S om kyrkan* (HRY), ej återf. 1995 (LKA), Visbohammars hästhage i betad torrbacke på åsgrus 1975–85, 1995 (HRY S), 7 ex. 1995 (LKA), O om Edesta mellan Hammarhagen* och Täcka Udden flerstädes längs en åsrygg 1975 (HRY), ej återf. 1998 (HRY).
Överjärna Enekullarna nära kyrkan* ca 30 ex. 1995 (LKA).
Äldre fynd:
Mörkö Hörningsholm (Ekström 1828), 1866 (Aul UPS) = Skansen (Thedenius 1871), 1891 (H. Ericsson UPS), 1914 (T. Erdmann S). Trosa-Vagnhärad Lånesta 1926 (Lm S, UPS), 1937 (MRY SBT), 1942 (S. Asklund SBT), Husby (Khl/SV) = Fredriksdalsv. (Em/SV) = Fänsåker (Ad/SV), Lundby (Ad/SV). Tveta Tvetaberg (G. Fant SBT), Åle 1857 (C.P. Laestadius S, UPS), ej återf. (LKA). Vårdinge 1862 (Aul Önf), 1903 (Trs S), Edesta 1854 (U. Walmstedt UPS), kyrkan (Wikström 1824), 1845 (K.J. Lönnroth UPS), 1868 (A. Langenberg S), 1898 (Lau S), Sjumarkaland nära sjön Sillen (Hofberg 1852). Överjärna kring kyrkan (Hofberg 1852), 1866 (K.F. Thedenius herbarium UPS), 1928 (Ad UPS).
