stor bockrot
Pimpinella major
Mer information om arten

Den stora bockroten är en flerårig art som ursprungligen tycks ha kommit in med parkgräsfrö. Detta tycks dock ha skett betydligt tidigare än andra parkgräsinkomlingar. Vid Tullgarn har den funnits i minst 150 år och har därifrån spritts till kringliggande kulturskapade miljöer. Den växer där, ibland mycket rikligt, på vägkanter, åkerrenar, i skogsbryn och trädgårdar. Spridningen fortgår utefter vägarna i alla riktningar men i tämligen långsam takt. På övriga lokaler tycks spridningen ha varit liten eller ingen. Förmodligen gynnas arten av den kalkrika jordmånen i Tullgarnstrakten.

Europa, Kaukasus. I Sverige upp till Gästrikland men med stora luckor i utbredningen.

Första fynd

Först rapporterad från Hölö Tullgarn (Hofberg 1843a).

Utbredning

I Sörmland sällsynt – (14 rutor).

Lokaler

Hölö Tullgarns park* samt rikl. utefter vägkanter och renar inom några kilometers omkrets, t.ex. vid Skogstorp*, Hummelgården*, Ängsnäset, Tullbotorp, Bellevue, Norrängen, Nedre Malmen, Hölö kyrka* (HEW).
Strängnäs Sundby park i grässlänt nära Tynäsv. 1995 (HRY S).
Trosa-Vagnhärad allmän kring Tullgarn t.ex. Slagkärr (MRY), Pilskogen, Dyvik, Nora, Skårby Korslöt, Alby, Skräddartorp (HEW), Libbetomta*, Sörtrössla, Västeräng (HRY), Lånesta, Stortorp (LKA), Söräng* 1982 (HRY S). Mest avlägsna lokal: Tureholms grindar 1986 (HEW S) samt utmed landsvägen mot Hunga och Trosa Lands kyrka (LKA).

Äldre fynd: Bogsta Näsby 1907 (C.G. Kjellin S). Bälinge Utängsstugan 1969 (H. G. Wallentinus). Helgarö Edeby 1858 (U. Walmstedt LD). Hölö Tullgarns slott (många samlare S m.fl. herbarier), tidigast 1842 (A.F. Ståhl SBT, UPS), Bellevue (Ad/SV), 1949 (MRY SBT), Skogstorp (Ad/SV), Hummelgården (Ad/SV), nära kyrkan 1911 (Arn i Andersson m.fl. 1914), kyrkogårdsmuren (S. Lindman/SV), Edeby 1944 (G. Berggren S). Jäder Alvesta 1901 (F. Ridderstolpe S). Nacka Ektorp, 1 ex. 1911 (A. Wahlberg/SV). Strängnäs 1928 (F. Waldenström SBT). Trosa-Vagnhärad Libbetomta 1934 (Ad S), Söräng 1947 (Ad LD). Ö.Vingåker 1916 (O. Langlet S). Överselö Tynnelsö 1901 (N. Hallsten S, LD, UPS), ej återf. (Clemedson 1965).