Gulresedan växer mest på sandig eller grusig skräpmark. Den är bofast vid järnvägen i Katrineholm, för övrigt oftast tillfällig.
Medelhavsområdet. I Sverige införd, mest i Götalands kusttrakter, annars tillfällig.
Första fynd
Först rapporterad från Stockholm Södermalm på barlastplatsen = Stadsgården (Swartz 1804).
Utbredning
I Sörmland sällsynt - (6 fynd).
Lokaler
Botkyrka Storvreten 1994 (GOD).
Brännkyrka Vintervikens koloniområde 1994 (HGU S).
Katrineholm bangården 1983-97 (BKA, MÅJ, HEW), Vikatippen 1997-98 (BKA S).
Nacka Finntorp vid busshållplatsen 1990 (L. Thorán S).
Tyresö Bollmora vid motorvägen 1990 (UJO).
Äldre fynd: Botkyrka Fittja 1913 (E.L. Ekman S), Tullinge stn 1949 (J. Knöppel S), 1947–64, Tumba bruk 1939-1943 (Almquist ms); Brännkyrka Hägersten 1921 (F. Nilsson S), Hammarby 1927 (S. Bäckström LD); Dalarö Stendörren 1916 (V. Laurent S); Nacka 1921 (H. Thorán S), Danvikskrokar 1899-1923 (många samlare S m.fl. herbarier), Henriksdals stn 1918 (Seg S), Kvarn holmen 1917–34 (flera samlare S m.fl. herbarier), Villa Plania 1918 (Aul S), Gustafshög 1889 (A. Nisser GB, S), Ektorp 1904 (Andersson m.fl. 1914), Gäddviken på vägkant 1927 (Qvt S); Nicolai Hållsta 1903 (C. Blom GB, S), 1914 (C. Blom GB, LD, S); Nyköping hamnen 1903 (G. Blom GB), Västerlund 1904 (S. Lindgren S); Stockholm Stadsgården på barlastplatsen (Swartz 1804), Rosenlundsbergen 1886 (Aulin 1914), Björns trädgård (Qvarfort 1927b); Tyresö 1894 (N. R. Stahre S); Utö kyrkogården 1870 (Trs/SV); Åker Åkers Styckebruk stn i nysådd gräsmatta 1937 (At S).