Skruvnatingen växer på liknande ställen som hårnating men ofta djupare, på 1–10 meters djup, och är därför ännu mera förbisedd. Kring Askö har den genom undervattensinventering visat sig vara allmän liksom hårnating (Wallentinus 1969b).
Första fynd
Först rapporterad från Dalarö (Hartman 1864).
Utbredning
Utbredd över nästan hela världen. I Sverige längs Götalands och Svealands kuster.
I Sörmland sällsynt i havet – (16 rutor). Mycket förbisedd på grund av sin växtplats och sin sena blomning.
Lokaler
Bälinge Ringsö Västervarpen 1984 (HRY S) = Ringsö gård vid sjöbodarna 1995 (HEW S), Björkskär, St.Våmba, Hartsö och Hartsö Lund (HRY).
Hölö Häggenäsvikens inre del i mängd på meterdjupt vatten 1992 (HEW S), Ängsnäset utanför yttersta udden 1995 (HEW).
Nämdö Villinge i Ö. Fladen vid Fårholmen 1992 (HEW S).
Oxelösund Tallholmen (Frendin 1982).
Sorunda Koholmen* (HEW).
Trosa-Vagnhärad Hamnhamn, Askö* många lokaler i grunda vikar runt hela ön, Bokö (HEW), Stensunds folkhögskola vid bryggan 1991 (HEW S).
Västerljung Hökö nära bryggan, Hållsviken vid bryggan och nedanför Ryssland (HEW), Lacka Västerö 1992 (JWI).
Äldre fynd:
Bälinge Sävsundet vid Ekebol 1917 (C. Björkling UPS).
Dalarö Dalarön 1855 (K.F. Thedenius S).
Mörkö mittemot Oaxen (Trs/SV).
Nicolai Stjärnvik 1911 (Ad S).
Ornö Björkön 1869 (K.F. Thedenius S).
Sorunda Koholmen 1888 (Lau S, UPS), Lövtorp, Svedvik (Laurell 1898).
Svärta Skeppsgård 1883 (H. Samzelius SBT, S, UPS).
Södertälje Strömsviken (Ad/SV).
Torö Landsort (Ad/SV).
Trosa-Vagnhärad Askö flerstädes (Wallentinus 1969b).
Tunaberg Hummelvik 1860 (Ind S).
Utö Rånö (E. Nordström/SV).
Ytterjärna Ängsholmen 1882 (S. Sandén S, UPS).
Östertälje Hallsfjäden 1893 (J.O. Hagström S, UPS).
