Mellaneuropa. I Sverige odlad och förvildad. I Sörmland tämligen allmän, något oregelbundet spridd – (30%). Parksmultron odlades förr allmänt och förekommer ofta förvildade i parker och gamla trädgårdar, men även i örtrik skog på avstånd från bebyggelse. Arten bildar vanligen stora bestånd genom sina utlöpare. Frukterna kallades under 1700- och 1800-talen jordgubbar men förlorade namnet till de moderna jordgubbarna när dessa började odlas kring sekelskiftet 1900. Parksmultron är skildkönad. Eftersom spridningen sker vegetativt är bestånden vanligen enkönade. Fruktsättning är därför ovanlig (Wikström 1840, Ryberg 1986) men förekommer t.ex. vid Ekudden i Brännkyrka. Vid mitten av 1800-talet fanns parksmultron redan förvildade på många håll kring städer och herrgårdar (Wikström 1840, Hofberg 1852). Sedan dess har arten ökat i frekvens.