Blodklövern odlas som ettårig vallväxt, ibland även som prydnadsväxt eller bifoderväxt. Arten kan ibland självså sig något år men är vanligen kortvarig eller tillfällig. Ibland har den kanske också spritts som förorening med annat vallfrö.
Första fynd
Utbredning
Medelhavsområdet. I Sverige förvildad.
I Sörmland mycket sällsynt – (5 fynd).
Lokaler
Grödinge Rådala i åkerkant 1993 (RIS S).
Mellösa 300 m V om Stocktorp insådd i vall 1989 (HRY S).
Muskö Björnholmen självsådd i land 1990 (HEW).
Stockholm Långholmen (L. Stenberg).
Svärta torpet Rom i vägkant (SOJ).
Äldre fynd: Bergshammar Ekeby 1894 (F.O. Westerberg S). Bettna Mörtviken och Åkerö säteri 1974 (SOJ). Brännkyrka Älvsjö park, insåning 1972 (Ad S). Jäder Helgarö äng (F. Ridderstolpe S). Kila Stavsjö ägor 1867 (C.F. Elmquist S). Nacka Villa Gimberg 1913 insådd (Swe S), Duvnäs 1868 (Andersson m.fl. 1914). Nicolai nära Arnö i en klövervall 1902 (S. Lindgren S). Vårdinge Mölnbo 1903 (M. Almquist S). Överselö Hebbelund 1900 (N. Hallsten LD, S, O. Sternvall LD).