grönmynta
Mentha spicata
Mer information om arten

Grönmyntan är en flerårig kryddväxt som odlats sedan mycket länge. Den sprider sig lätt med underjordiska utlöpare och kanske även med frö och förekommer förvildad och kvarstående i trädgårdar, ibland också på avfallsplatser. Odlingen har avtagit under 1900-talet, men under de senaste årtiondena har intresset för kryddväxter ånyo blommat upp, varför grönmyntan och andra kryddörter fått ökad spridning på tomter och avfallsplatser. En krusbladig sort, var. crispa – krusmynta, odlas ibland men är mer svagväxande och förvildas knappast. Senast är den funnen på ruderatmark i Nacka Villa Plania 1918 (Aul S).

Europa. I Sverige förvildad från odling.

Första fynd

Först rapporterad från flera lokaler i Stockholmstrakten (Almquist & Asplund 1937).

Utbredning

I Sörmland sällsynt – (30 rutor).

Lokaler

Björkvik Kalkhällen 1988 (BKA).
Botkyrka 200 m NV om Lilltumba 1995 (GOD S), Rikstens grustag 1997 (GOD S).
Brännkyrka Gubbängen tipp vid Majrov. 1996 (J. Edelsjö), Årstafältet i SO 1994 (HGU S), Ormkärrsskogen 1992, Sjöviksbacken 1998, Sköndal 1998 (HGU).
Huddinge Kyrklötsv. (ASE).
Julita Strömkärr (FLI).
Kloster Eskilstunatippen 1991–98 (JEM).
Nacka Henriksdalsberget (Herber 1990).
Nykyrka Torsta (Genberg 1982).
Saltsjöbaden Älgö 1992 (UJO S).
Sorunda N. Källsta (RIS), Norrudden (RIS).
Stockholm Brännkyrkag./Kristinehovsg. 1994 (HGU S), Sjöviksbacken 39 på ödetomt (HGU).
St.Malm Stensjö 1984 (BKA S).
Tyresö Alby skidbacke 1994 (HGU S).
Västerljung Blackkärr på ödetomt (HRY).
V.Vingåker Hagaberg, Lundbyberg, Marmorbyn (alla FLI).
Ytterenhörna Lövsta båtklubb (LKA).
Ytterjärna Nibble såg på schaktmassor 1994 (LKA S).
Öja Alkärr (FLI).
Ösmo Himmelsö, 100 m V om bron i dike (HEW), Springtorp (LMA), Ådala vid Landfjärden 1996 (LMA S).
Österåker Hulla gård (FLI).
Ö.Vingåker Grindstugan, 200 m NV om Källmon (BKA).

Äldre fynd: Brännkyrka Nya Enskede 1932 (Lz/SV). Nacka Villa Plania 1917 (Seg LD). Helgona Brandholmens varv 1970 (B. Pettersson). Saltsjöbaden tippen vid Neglingeviken 1946 (L. Hylmö S), 1952 (B. Åman S). Stockholm Tanto 1925 (F. Nilsson LD).