bymålla
Oxybasis urbica
Mer information om arten

I Sörmland var den ettåriga bymållan tämligen allmän under 1800-talet. I städerna växte den då på gator, gårdar och kring täppor, på landsbygden vid ladugårdar och gödselstäder ungefär som rödmålla och blåmålla ännu gör. Arten försvann från landskapet under 1900-talets första hälft. På 1930-talet fanns den ännu på flera lokaler och den sista bymållan i Sörmland sågs i Kungsör 1953 (Malmgren 1982). Bymållans försvinnande från städerna kan liksom för rödmållan och blåmållan förklaras med att kreaturen försvann och med den allmänna upp snyggning som satte in i slutet av 1800-talet (Aulin 1914). Försvinnandet från landsbygden är svårför ståeligt och kan knappast kopplas till några påfallande förändringar under denna tid. Det var långt före ladugårdsmiljöernas hygienisering och i en tid då både röd- och blåmålla ännu fortsatte att vara allmänna.

Europa, Asien. I Sverige förekom bymållan förr kring gårdar och i städer, nu antagligen utdöd.

Första fynd

Först rapporterad från Strängnäs bland trädgårdar och vid vägar (Carlsson 1791).

Utbredning

I Sörmland ej funnen efter 1950-talet.

Lokaler

Äldre fynd: Botkyrka Fittja hållstallar vid värdshuset (G. Westfeldt 1846 S), Tumba 1900 (F. Ridderstolpe S). Brännkyrka begravningsplatsen utanför Skanstull 1846 (N. & C. Lagerheim S), utanför Hornstull 1849 (R.F. Fristedt S), Långpannan (Wikström 1840), Lövholmen (J.A. Berlin/SV). Eskilstuna 1833 (C.J. Hartman UPS), Tunafors 1843 (M.A. Lindblad S), Kapellbacken på ny vägskärning, talrik 1941 (At UPS). Grödinge kyrkogården 1860-t. (Braun ms). Hölö Åby 1842 (A.F. Stål SBT). Kila Ålberga (S. Almquist 1880 S). Kung Karl Skillinge 1848 (K.J. Lönnroth UPS), 1896 (C.O. von Porath LD, S), 1951 (Ad S), 1953 (U. Starbäck S). Mörkö (Ekström 1828). Nacka Danvikskrokar 1895 (H.E. Johansson S). Nyköping 1860 (Ind S). Stockholm L. Blecktornet 1840 (S), Skanstull (F.J. Björnström S), Barnängen 1916 (Vgn S). Strängnäs bland trädgårdar och vägar (Carlson 1791), nedanför Långberget 1899–1908 (Sam S, UPS). Turinge Vidbynäs 1931 (At S). Tyresö Dyvik på ladugårdsbacke 1935 (Qvt S). Vallby Prästgården 1842 (M.A. Lindblad S). Västerljung Prästgården 1886 (Em S), Grönsö 1904 (Lindman S), Gisekvarn 1934 (Ad S). Västermo Åltorp 1880 (O.G. Blomberg LD). V.Vingåker Sävstaholm (Lindwall 1892). Åker Berga 1884 (Khl S). Österhaninge Prästgården 1864 (A. Blank S). Österåker (Hellbom 1851).