Till största delen allmän på Mälarslätten (något glesnande V-ut); N härom spridd-tämligen sällsynt t.o.m. Nedre Bergslagen, så gott som helt inskränkt till åsarna och några kalkområden (Ramsberg N: Stråssa, Viker: Skrikarhyttan, Salas centrala kalkområde). Sydöstlig, troligen framför allt sommarvärmekrävande art. Trots tillgång till åsar och talrika kalklokaler tydligen mindre väl hemmastadd i V. Bergslagen. I Ö. Västmanland fullt bofast längs åsarna upp till Dalarna. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
WAHLENBERG 1826 i Addenda (Nora N: "inter Grexåsar et Gyttorp"). (Enligt Wahlenberg manuskript 1825 "vid landsvägkanten på högre grusåsarna --- temligen ymnigt".) Hülphers manuskript 1757 såsom Thymus (efter vägen [på Badelundaåsen] mellan Västerås och Gunsta i Romfartuna).
Ekologi
Lokal agriofyt? I potentiellt naturlig vegetation endast i Sala: Solbohällarna m.m., barrskogsomgivna kalkklippängar(!).
För övrigt i annan, mesohemerob torrängsvegetation, nästan enbart på Mälarslätten: örtbackar vanlig, markhällar och backberg sällan. I Skogslåglandet och Bergslagen som regel blott på torra, euhemeroba ståndorter: skärningar, sandtagskanter, vägslänter, renar, planer, diverse åsängar i kulturgränsen. Föga frekvent banvallsväxt på Mälarslätten.
Torr-mycket torr, helst sandig-fingrusig, måttligt-föga humushaltig (mullartad eller euhemerob) mineraljord; kalkklippmull. Torde föredra föga sur-alkalisk markreaktion. Underlag oftast isälvsmaterial eller morän (i Sala kalkhällmark). Ljusälskande. Kräver lågvuxet- glest fältskikt. Betesgynnad.
Akolutofyt och xenofyt. Arkeofyt. Spridning N-ut i landskapet företrädesvis antropokor (under historisk tid). Numera ej (nämnvärt) stadd i spridning. Känd under 1800-talet, förutom på primärlokalen, på flera nutida, nordliga åslokaler, t.ex. Gunnilbo: Stjärnviks-trakten 1870-talet (EKSTRÖM 1928), Skinnskatteberg: Köpingsåsen vid Uttersberg (HISINGER 1831), Västerfärnebo: Långheden 1863 (C. G. Ahlm, S). I Sala först samlad på 1880-talet. Numera kanske oviss på primärlokalen (Stadraåsen), där den återsågs vid Grecksåsar av P. Larsson enligt SAMUELSSON (1925) men inte av mig 1978 (kring Sandåsen i G.). Utgången genom bebyggelse och/elIer grustäkt?
Variation
Form flore alba: Kungsåra Mellan Kilsta och Ängsösund, vägkant 1927 (Wollert, VÄ). Köpingstrakten: Sällsynt (POST 1844). Sala Nära Kalkbacken 1910 (DAHLGREN 1911). Västerås S Amundsgrund (TROILIUS 1860). Kattskär (Iverus 1875, 1877).
Form med ljusröda blommor: Kungsåra Ängsösund, vägkant 1936 (Eskil Alvén, ALV).
Form silvicola Wimm. & Grab. har urskilts av Jalas på två ark från "Arboga" 1874 (E. Pettersson, LD). Högvuxna exemplar med långa internod och tämligen breda blad. Till dessas systematiska värde tar författaren ej ställning.
