Tämligen allmän kring och inom Västeråsfjärden och i Kungs-Barkarö/Kung Karls lundområde; för övrigt spridd i Mälarområdet, V-ut till Arboga. Några, kanske reliktiska förekomster i Skogslåglandet på edafiskt och temperaturklimatiskt gynnsamma ståndorter; troligen en d:o i kalkområden i V. Bergslagen Tämligen starkt sydlig art (i Sverige med förekomstgrupper upp till mellersta Norrland). Mälarområdet utgör N-gräns för sammanhängande utbredning Utbredningstyp: S10.
Första fynd
POST 1844 (Köping: Planteringshagen; Kråkholmen; Munktorp S: Lindön).
Ekologi
Idiokorofyt. Begränsat hemerofil. Troligen inhemsk i frisk ängslövskog med ädla lövträd och hassel och eutrofa Alnus glutinosa-Prunus padus-samhällen på växelfuktiggenomsilad, finjordsrik mark.
F.n. oftast reliktapofyt i oligohemeroba-mesohemeroba (betade, utglesade osv.) faser härav. Sällsynt, kanske obeständig, på euhemeroba ståndorter intill: lokal 1 (dike), 15 (erosionsblottor i trädfri bäckbrink). I hemerob, ung blandskog av annan karaktär på lokal 3.
Frisk-genomsilad/växelfuktig, väl neutraliserad-alkalisk, näringsrik lövmull. Underlag mineraljord av växlande textur (vanligen lera men flerstädes mo-sand, t.ex. på Örsåsen och lokal 3, 16). I förhållande till några andra lundarter med liknande utbredning (t.ex. Dentaria, Galium odoratum) mera fuktighetstolerant och (väl främst genom sin annorlunda vegetationcykel) mera ljustålig(-ljuskrävande) (skugga-svag skugga-nästan öppet ljus), samtidigt mindre röjnings- och beteskänslig. I betade hasselhagar på 7, 13, där den kvarlever i skydd av hasslarnas stambaser.
Bildar genom vegetativ spridning gärna större, mer eller mindre sammanhängande bestånd.
Lokaler
Västligast i Mälarområdet: Arboga 1 Ellholmens asklund, bryndike vid Ramstigen 1973(!). 2 Källängen, lundholme [1860–70-talet] (J. A. Afzelius enligt SAMUELSSON 1925) -1975 (Löfgren).
Nordligaste lokalen på Mälarslätten: Badelunda 3 Hälla gård NV-ut, gles tall-rönnvegetation i V. åsflanken, 6 x 2,5 m 1977(!). Lokalen tangerades 1980 av E18:s nya sträckning, kanske bortschaktad 1981. Bro S 4 Kolsva (Hultin enligt SAMUELSSON 1925). Irsta 5 Kyrkan SV-ut, flack al-häggbäckdäld + almdunge, ymnigt 1977(!). Kolbäck 6 Hässelby (Lundman enligt SAMUELSSON 1925). Munktorp S 7 Stenby (d:o) - (E. MARKLUND 1974a: ekhage VNV Stenby) -77(!). Rytterne 8–9 Katrineberg; Vallbylund [ek-hassellundar] (Lundman enligt SAMUELSSON 1925). Skultuna S 10 Forsby [hassel-almbäckdälden] (Lundblad enligt SAMUELSSON 1925). Sankt Ilian 11 Apalby [alvegetation längs bäcken?] (d:o)(†). 12 Hovdestalund (Åkerman manuskript 1846)(†). Utgången vid kyrkogårdens anläggning? Säby 13 Torsvads lund och hasselhage [500 m VNV Törunda] (MALMGREN 1972b).
Skogslåglandet: Bro N 14 "Valbricka-Svartbäcken" 1940-talet (Lorichs). Karbenning 15 Hästbäcksdalen vid bäckar, dels nästan oskuggat på dalbottnen, dels i S-lutande häggbäckdäld (på och mellan Carex cespitosa-tuvor), lokalt riklig 1977(!). Linde S 16 Andersviksravinen 1951 (Nylund).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 17 Inom kalkområdet Bovik-Limbergsåsen (BERGDAHL 1960).
