Numera allmän i Mälaren, Hjälmaren samt Arbogaåns, Hjälmare kanals och troligen också Svartåns vattensystem (upp till Prästhyttan[!] och Lasjön [Lohammar] i Västerfärnebo). Spridd i Sagån upp till Sala. För övrigt tämligen sällsynt på eutrofa ståndorter på Mälarslätten och i Skogslåglandet. Dess potentiella utbredningsgränser syns vara nådda, men därinom kan frekvensen väntas öka, t.ex. längs nedre Hedströmmen och nedre Kolbäcksån. I Fellingsbros talrika, sänkta sjöar väl förbisedd. Ovillkorligt knuten till eutrofområden. Huruvida NV. Västmanlands kallare och längre vintrar osv. utgör ett ytterligare spridningshinder, utöver därvarande vattens oligotrofa(-mesotrofa) status, är svårt att avgöra. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
Svensk Botanik 1823–25 (Västmanland). WAHLENBERG 1826 (Västanfors: "prope diversorium Flyten"). Säkerligen meddelat av HISINGER. Samma lokal första gången publicerad av honom 1828 (”Flyts mossen nära Flytens gästgifvaregård"). (Genom torrläggning sedan länge utgången; sågs kanske i en dikningskanal.)
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Eutrof flytväxt i lugnt läge (i regel i skydd av diverse vattenhelofyter) i sjöar, åar (gärna inom dämda avsnitt med stillastående vattenyta), större dammar (så som Hubbo: Hållsta[!]), sjösänkningskanaler (t.o.m. i sådan genom barrskog: Bro N: Rotsjön S-ut[!]) samt sänkta sjöar. Exempel på sistnämnda: Fellingsbro N: Köttsjön med avlopp 1977(!); f.d. Sörbyholmssjön 1850, 53 (Cederstråhle enligt SAMUELSSON 1923a; S), Irsta/Kärrbo: Ångsjön 1880 (A. E. Luhr, LUHR), Näsby S: Lillsjön S Frövi (Lundman manuskript 1925–26), Rytterne: Boasjön 1973(!), Surahammar: Västersjön (Iverus 1877), Västerfärnebo: Bysjön 1950 (Lohammars manuskript).
Ökad i Mälaren på grund av tilltagande föroreningar och sekundäreffekter därav (tillväxande vassar m.m.). Troligen också i Skogslåglandet. I Mälaren endast "flerstädes" på Walls tid; enligt WALLDÉN (1955) nu "obestridligt en av våra Mälarstränders allra vanligaste vattenväxter; jag har antecknat den från 90 ställen, alltid tillstädes, där vassbältet har någon bredd."
Lokaler
Västligast sedd i Råsvalen, i liten lagun vid Snuggan 1927 (Broddesson manuskript).
