Tämligen allmän på Ängsö, för övrigt spridd på Mälarslätten i Ridöarkipelagen en lokal (KERS 1978). Spridd-tämligen sällsynt i Skogslåglandet, tämligen sällsynt-sällsynt i Nedre Bergslagen. Någorlunda regelbunden mest i vissa typer av blocksnår- och klippängsvegetation, som mest finns i Söder. Norra Mälarslätten därjämte missgynnad av klimatet. Sydlig, i Norrland huvudsakligen längs kusten. Utbredningstyp: S2. (Karta upprättas ej, då den ofta är sporadisk och tillfällig.)
Knappast tämligen allmän i Ramnäs, som hävdas (utan lokaler) av ERIKSSON (1967a).
Första fynd
POST 1846 (Köping: Gallbergen och Korslöt; Munktorp S: Lindö). POST 1844 (Köping: Gallbergen; S).
Ekologi
Troligen idiokorofyt. Mycket hemerofil. Någon gång i potentiellt naturlig vegetation: lignumrik, växelfuktig strandalskog (Västerås-Barkarö: Fullerö S-ut), lövfallspåverkade klippängs- och -avsatssamhällen i skog: Rytterne: Nyckelön S Aspelund, Ängsö: Storängsberget m.m.) (alla !), Ramsberg: bergshöjd SÖ Långtjärnen (Löfgren), Västerfärnebo: bergknalle 1 km S "144" i SV (generalstabsbladet); berget S Holmen 1950 (Lohammar manuskript), Kila: hällar inom dioritområdet (NORDIN 1966).
Apofytisk i liknande omgivning: lundklippor och lövfallspåverkade backberg, lövträdsbevuxet blockgryt m.m. I hela förekomstområdet, utom på Ängsö, långt vanligare i euhemerob vegetation: hyggen, kolbottnar, kaljordsfläckar vid eutrofa vattendrag, blockupplag m.m. Vid Hjälmaren i euhemerob strandalskog, nämligen i Molöns dikade, hopsjunkande "alkärr", flerstädes 1978(!).
Måttligt torr-frisk, lövhumusrik klippmull; svagt växelfuktig, kväverik lövsumpskogshumus; frisk-torr, humus- och vanligen näringsrik, euhemerob mineraljord. Skiftande underlag. Nitrofil men ej gödselväxt. Konkurrenssvag. Svag skugga-öppet ljus.
Ofta obeständig, fåtalig.
Lokaler
Hittills kända lokaler i Nedre Bergslagen: Guldsmedshyttan Flögfors; Vasselhyttan 1958 (Sundholm). Nora N Stora Mon, hygge [1950-talet] (Almquist). Bröstorpet (Göthlin enligt SAMUELSSON 1925). Norberg Bjurfors, kraftledningsgata [1940-talet] (T. Sundin). Klacken 1950-talet (Hamrin). Spjutsbo 1874 (O. Vesterlund enligt SAMUELSSON 1925; UPS, UPSV). Ramsberg N Kalkåsen; Vretsjön 1950-talet (Hamrin). Skinnskatteberg Mellan Kärrgeten och Nyts Dammsjö 1915 (SAMUELSSON 1925). Norrtjärn S-ut, gammal kolbotten i barrskog 1977 (Norrsveden).