Tämligen allmän på öarna i Västeråsfjärden (så på Ridön enligt KERS 1978 och på Björnön); för övrigt sju i senare tid kända lokaler i Mälarområdet. och sex i Skogslåglandet Sydligt kontinental art, klimathärdig på passande ståndorter (rik ängslöv- och -blandskog) t.o.m. Skogslåglandet men troligen inte i Bergslagen (ej heller på kalkmark?). På sina utpostlokaler i N nog gammal, eventuellt värmetidsrelikt. Utbredningstyp: S9.
Första fynd
WALL 1852 såsom P. officinalis ("Endast i Mälartrakten t.ex. på Hästholmarne och Björnön i Vesteråsfjärden m. fl. öar och holmar; i Barkarö vid Gångholmarne; i Kohlbäck vid Strömsholm etc. "). G. v. Post manuskript [1840-talet] (Kärrbo: Grisle äng på Skaten bland hassel).
Ekologi
Idiokorofyt. Begränsat hemerofil. Ställvis (tidvis) potentiellt naturlig, f. n. merendels mer eller mindre kulturpåverkad (utglesad, ung), frisk-källdragspåverkad ängslövskog med ädla lövträd och/eller hassel, på vissa lokaler (1 delvis, 2, 13, kanske 11) gransprängd. På Ridön i "frodig granskog" (KERS 1978), dvs. av (troligen) frisk örttyp.
Aktiv apofyt endast på kalk: Arboga: Kalkugnsbergets N-sluttning, kraftledningen, några få ex. (solform) 1972(!).
Väl neutraliserad-alkalisk, frisk-svagt fuktig skogsmull, merendels helt eller delvis uppbyggd av förna från hassel/lövträd. Underlag, såvitt känt, lera, morän, grovmo. Halvskugga-skugga. Sannolikt mycket beteskänslig.
Utan känd anledning utgången på vissa lokaler, på andra genom betning/bebyggelse. På 12 akut hotad av kalavverkning.
Variation
Form flore alba: Västerås S På en av Hästholmarna [1920-talet] (Ohlin).
Lokaler
Recenta/troligen recenta förekomster:
Mälarområdet: Arboga 1 Kalkugnsberget med Källängslund (Ellholmen i vid mening) 1860 (O. G. Blomberg, LD) - (MALMGREN 1972a: flerstädes, tämligen rikligt). Första gången publicerad härifrån av SAMUELSSON (1925), rätt ofta samlad. Björksta 2 Hanvadstorpet, källbevuxen gran-hassellund mot Sagån (WALLDÉN 1955). Bro S 3 Gråtbron 1956 (Hamrin). Ännu finns lämplig miljö med hasselsluttning och lövravin, ej återfunnen av mig 1978. Kan ha vuxit i lundgip mellan åkrar, som nu utplånats. Irsta 4 Avtaget till Gäddeholms tegelbruk, askbryn + fuktig, dikad alskog 1978(!). Kung Karl 5 Sandskogshagen [1800-talet] (Bergmanson enligt SAMUELSSON 1925) -77(!: på tre ställen, sparsam). Kärrbo 6 Fröholmen (N "o" på topografiska kartan), ekdunge 1978(!). Munktorp S 7 Ötorpet, sparsam 1954 (Almquist). - Dessutom på Västeråsfjärdens öar (se ovan).
Skogslåglandet: Haraker 8 Lundholme (med ek, lind, hassel) i Svartåns mynning i Hällsjön (Vithatten) 1977 (R. Björkegren). Linde S 9 En av ravinerna S Råsvalens S-spets [när?] (A. Lindholm R II, herbarium, enligt Björkman manuskript 1956: Aspens äng) - (SCHIÖLER 1958). Troligast funnen i eller nära Andersviksravinen (se ortnamnförklaringen), där författaren dock inte återsåg den 1976. Nora N 10 Järleåns ravin S Djupedalen (lundvegetation med hassel) (FÜHR 1973). Ramnäs 11 Stora Björksnarssjön N-ut, lind-hassellund 1976 (B. Eriksson). Skultuna N 12 Strax N den dikade Mosjön, förr god lokal, nu ett par tynande ex. sedan platsen kalavverkats 1973 (B. Eriksson). Surahammar 13 Dalbackens asp-gran-hassellund 1970-talet (MALMGREN 1980b: Su 56). Upptäckare okänd; förekomsten länge bekant för besökare av det närbelägna Lisjöbadet.
På följande mycket oviss:
Mälarslätten: Västerås-Barkarö 14 Kvarntorpet 1945 (WALLDÉN 1955). - Skogslåglandet: Karbenning 15 Annelund [mitten 1800-talet] (G. C. Timm, TIMM). 16 Hästbäcks vägskäl 1956 (Waldén). Förgäves sökt flera år av mig (1970-talet). - Nedre Bergslagen: Nora N 17 Born [på Ca-rik mark?] 1863 (Wetterstrand enligt SAMUELSSON 1925).
Troligen eller säkert utgången (genom betning, bebyggelse):
Mälarslätten: Kungs-Barkarö 18 " Ekbackarna" (Strandberg enligt SAMUELSSON 1925). Kung Karl 19 Reutersbergs hästhage [1800-talet] (Bergmanson enligt d:o). Kolbäck 20 Strömsholm (WALL 1852). "nu försvunnen" enligt LUNDMAN (1924). Lundby 21 †Vid Mälaren SV Karlberg (H. E. Johansson enligt SAMUELSSON 1925). Rytterne 22 †Råby S-ut (Lundman enligt d:o). 23 Åkerby 1910 (S. Karlström enligt Lundman). Sankt Ilian 24 †Hovdestalund (TROILIUS 1860). Västerås-Barkarö 25 Gångholmen (WALL 1852). Västerås S 26 †Viksäng (TROILIUS 1860). - Skogslåglandet: Medåker N 27 Lövdunge nära Västlandssjön [början 1900-talet] (GARSTEN 1971). Ej funnen(!). Västra Skedevi 28 Alvesta (Hulten enligt SAMUELSSON 1925).
[Odlad och kvarstående på ödetomt: Arboga: Koberg [1950-talet] (Almquist: sparsam, säkert inplanterad) - (LÖFGREN 1976a). - Friplanterad i parkartad vegetation i Rytterne: Stora Ekeby under början av 1900-talet (ANONYMUS 1933).]
