Allmän på Mälarslätten och i nedre Skogslåglandet; spridd upp till Norra Västmanland, där arten syns vara ovanligare än R. rubrum och R. nigrum. I Övre Bergslagen hittills endast fem fynd. Är i Bergslagen något kalkgynnad, gärna uppträdande i gruvområdenas unga skogar och lövsnår. Utbredning bestäms sannolikt till stor del av temperaturklimatet. Utbredningstyp: S2.
Första fynd
FISCHERSTRÖM 1785 ("växer sjelfvilligt i ängar, åkergärden och betesmark --- såsom --- vid Arboga"). Från ungefär samma tid är en anteckning i Afzelius manuskript ("på Arboga stads kyrkogård").
Ekologi
Agriofyt: ängsskogssamhällen med hassel; granskog av frisk örttyp; block- och rasmarkssamhällen; Alnus glutinosa-Ulmus-Prunus padus-samhällen och andra växelfuktiga, ej starkt våta, ofta blockiga strandskogssamhällen.
Övervägande på hemeroba ståndorter: parklundar, lövdungar, utglesad blandskog, igenväxande hagmark och gruvområden, brynsnår, blockgryt, betad friskängsvegetation, hyttslagg och annan varp, renar, tomtgränser och ödetomter m.m. Enstaka fynd på åkerhällar och lövfallspåverkade klippor i kulturomgivningar.
Ekologi lik R. rubrums; torde kunna uppträda i torrare lägen än denna, dock inte på hällmark med alltför grunt jordtäcke eller i utpräglad torrängsvegetation.
Ergasiofygofyt. Troligen odlad sedan medeltiden. Dokumenterad odling i Västmanland på 1600-talet: se anmärkning under Ribes. Ofta enstaka buskar.