Tämligen sällsynt men ännu kvar i alla regioner. Odlad härdig också längst i NV: Hällefors: Stora Tomsjön (ca 310 m ö.h.), bestånd vid förstubron och stort d:o vid Sydöstra knuten 1976(!).
Första fynd
Som odlad först nämnd 1772 (se nedan), som "förvildad" först av TROIL. 1860 (Västeråstrakten).
Ekologi
Efemerofyt. Långvarigt kvarstående på ödetomter och inom tomtområde vid äldre bebyggelse (ofta vid ladugårdar och andra ekonomibyggnader). Bildar ibland grupper men sprids vanligen ej med frön eller ens trädgårdsrens till lokaler utanför ursprunglig odlingsställen. Åtminstone i Mälarområdet kan självsådd ske: flertalet exemplar i sand kring trädgårdsplattor m.fl. ställen 1981 nära ett bestånd, som blev inplanterat 1977 (Västerås-Barkarö)(!).
Förmodligen gynnad av näringsberikad mark. Vanligen finpartikelrikt underlag. Svag skugga-öppet ljus.
Ergasiofygofyt. Medicinalväxt (utomlands också kryddväxt). Möjligen använd sedan medeltiden, mycket odlad under 1600–1800-talet Tidigast nämnd av BARCH. (1772) så som medel mot boskapskrämpor (Björksta: Finnberga). Beträffande Ljusnarsberg uppger HAMMARSTRÖM (1813): "Vid den sidstnämnde [= "skott" eller "skrafvelsjuka" hos boskap] plägar ingifvas en blandning af Lök och Libbsticka, hvilken sednare till sin nytta uti Boskaps-Medicin här är allmänt känd och planterad. " Rörande Norberg ÅNGMAN (1835): "Fröen och roten äro kraftigt drifvande, och nyttjas mycket i Boskapsmedicinen". (Utförlig beskrivning av dess egenskaper och forna användning i Sverige hos AFz. [1787]). Gradvis ur bruk under början av 1900-talet. Under slutet av 1970-talet åter i åtskilliga plantskolors kryddväxtsortiment och på nytt inpl. här och var; t.ex. vid Anders-Ols i Fläckebo: Östra Vrenninge (Margareta Jansson) och i Barkaröby i Västerås-Barkarö av författaren.
Lokaler
Efter 1930 följande kända lokaler för kvarstående men ej/troligen ej rabattodlad libbsticka:
Mälarslätten: Fellingsbro S Norlund, vid uthusvägg 1977; torp 1 km NÖ Svillinge, flertalig kring öde ekonomibyggnader 1973 (Löfg.). Malma S Kräggesta [1950-talet] (Ham.). Medåker S Västra gården i Ekeby, gammalt bestånd 1977 (Löfg.). Härifrån utdelad till andra sockenbor. Norskoga, mangårdsbyggnadens NV-knut, bestånd troligen Sedan 1800-talet (!, visad av Gar.). Rytterne Skeppartorp på Tidö-Lindö (Nordin enligt WALLD. 1955). Utgången genom stugbebyggelse? Skutterön (Nordin enligt d:o).
Skogslåglandet: Fläckebo Soldattorpet Johannisberg i Östra Vrenninge, några bestånd intill ladugården 1978 (Margareta Jansson). Gunnilbo Grisbo 1958 (Ham.). Hallstahammar N Norra Stigsbo, stort bestånd längs S-vänd uthusvägg (bladen använda tillsammans med brännvin mot reumatism under 1940-talet) (MALMG. 1970). Himmeta N Brandfors 1957 (Ham.). Linde S Åfallet [1950-talet] (Almq.). Romfartuna N Vagersta 1953 (Nordin enligt WALLD. 1955). Sala †Måns-Ols vid torpstuga 1930-talet (Mor.). Lilla Tofta 1933 (Mor.). Västerfärnebo Fallängen, ödetomt vid utäga 1977(!).
Bergslagen: Guldsmedshyttan Guldsmedshyttan; Siggeboda 1000 m N-ut 1958 (Sundh.). Hällefors Västersjön V-ut, ödetorp 1943 (Sjörs). "Skåln på 1930-talet" (Lindberg)†. Ljusnarsberg Bergvallstorp vid Stora Kumlan, stort bestånd på ödetomt 1976(!). Nya Vägen [1935?] (Almq.). S. Rosendal invid liten torpstuga (URSBG 1978). Storhöjden; Trumslagartorp (LIND. 1960). Östra Älvhöjden, odlingrest 1956 (Björk manuskript). Norberg Givorna 1958 (NORDIN 1959). Spännarhyttan vid magasin [när?] (Almq. enligt d:o). Ramsberg N Håkansboda; Skäftesberg 1957 (Sundh.). Viker Älvhyttan 1928 (Lundm. manuskript) -55 (I. And.).