bäckveronika
Veronica beccabunga
Mer information om arten

97; tämligen sällsynt-lokalt spridd inom Mälarslätten och ne. Skogslåglandet Ett par lokaler i öv. Skogslåglandet, ett 15-tal i Bergslagen, mestadels belägna inom kalkområdet Sydlig. eutrof art. Sammanhängande svensk utbredning t.o.m. Mälarslätten, därovan utposter på edafiskt optimala ståndorter. Utbredningstyp: S3 (nästan S4).

Första fynd

Troligen denna art hos BERGIUS (1764) s.n. V. anagallis aquatica (Grythyttan: nedanför Loka hälsokälla). Därnäst publicerad av POST 1844 (Köpingstrakten: passim); varmed avsågs Ö. tullen och Karlberg enligt Post manuskript c 1840-talet.

Ekologi

Idiokorofyt. Hemerofil. Potentiellt naturliga bäckkantsamhällen i (gran)skog av fuktig örttyp, t.ex. Karbenning: N Långsjöns V-spets, tillsammans med Cardamine amara, Chrysosplenium alternifolium (MALMGREN 1975: No 31). Förr nog i d:o källkant- och källflödessamhällen av delvis liknande sammansättning, numera i hemeroba sådana (som apofyt eller reliktapofyt). Också i övrigt apofytisk: bäckkanter och lerdiken i kulturområden, helst vid/i något strömmande vatten; även ravinbottnar. Sistnämnda förekomster små och lokala, kanske delvis tillfällig.

Submers-helofytisk främst i källdammars kanter.

Våt-fuktig, näringsrik (nitratrik), väl neutraliserad, humusbemängd-mullartad mineraljord, vanligen lera. Skugga-öppet ljus.

Torde sedan 1800-talet ha försvunnit på många lokaler till följd av omfattande källförstörelse. Veterligen utgången vid Knipkällan i Västerfärnebo (1950, Lohammar) och vid den överschaktade Orrestakällan i Sagåns kant (1945, Almquist ; jämför Alopecurus arundinaceus).

Lokaler

Ännu kvar vid bl.a. följande källor: Arboga Källängslundskällan (MALMGREN 1972a). Irsta Brunnby försöksgård, källdammen 1978(!). Kumla Norrhusta-källan (Ander enligt SAMUELSSON 1925)-76(!). Sala Gröna gången nedanför Mellandammen 1978(!). Sankt Ilian Listakällan invid Svartån 1977(!).

Nordligaste lokalerna:

Skogslåglandet: Karbenning N Långsjöns V-spets: se ovan. Möklinta Forneby [åskälla?] (Lohammar enligt SAMUELSSON 1925).

Nedre Bergslagen: Norberg Klacken [1840-talet] (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1925; UPS) - (NORDIN 1959: V gården). Ej återfunnen Under 1970-talet(!). I källsluttning V gården stryker nu ett elljusspår fram. Kolningsberg (Lohammar enligt SAMUELSSON 1925).

Övre Bergslagen: Hällefors Bäcken mellan Gloppsjön och Stora Sirsjön 1958 (Lindberg). Troligen kalkpåverkade områden.

Små T.o.m. 1929. Stora Fr.o.m. 1950. Snedstreck åt väns­ ter Känd förekomst vid å I. (skogs)bäck. D:o åt höger D:o vid källa, ev. i källavlopp I. -dike. Fyrkant D:o i annat dike/rätad bäck i kulturomr. (Ståndorter f.ö. okända.)