Allmän i Västerås-Barkarö och på Ängsö, för övrigt något fluktuerande på Mälarslätten men åtminstone på dess Östra del spridd; några få lokaler i Skogslåglandet och Nedre Bergslagen i anslutning till järnvägar och bebyggelse. Har inom sistnämnda områden delvis varit tillfällig men syns nu på vissa klimatgynnade lokaler i stora ådalar samt längst i Ö vara bofast. Sydlig art, ovan Mälarslätten, som utgör gräns för dess sammanhängande utbredning i Sverige, med stor säkerhet klimatkänslig. På V. Mälarslätten är spridningen måhända delvis ofullbordad. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
POST 1844 (Köpingstrakten: passim).
Ekologi
Epökofyt. Förr åkerogräs, numera på åkerrenar samt sällsynt i trädesåkrar och övergivna åkerstycken (främst Västerås-Barkarö, Ängsö). Överallt vanligare på vägrenar och i vägslänter; ställvis under god trivsel på S-vända banvallar, t.ex. sträckan Köping-Munktorpets station(!) och Tortuna-Orresta station(!). Flerstädes inom stationernas banområden. Sällan trädgårdsogräs men är som sådant svårt att rensa bort.
Näringsrik-tämligen näringsfattig, ofta föga humusinmängd, torr-frisk, euhemerob mineraljord; matjord; kalkvarp. Underlag ofta lera; trivs lika bra på sand och fingrus. Riklig t.ex. i Stuteriets sandtagsslänter i Kolbäck(!). Konkurrenssvag. Ljusälskande.
Xenofyt. Troligen arkeofyt. Trots effektivare ogräsbekämpning syns arten inte nämnvärt ha minskat eller ändrat utbredning sedan 1800-talet (då den alltså inte heller tillhörde Mälarslättens vanligaste synantroper; jämför Posts frekvensuppgift ovan). Till flertalet recenta, nordliga lokaler (utom Sala) förmodligen spridd i rätt sen tid (1900-talet), väl oftast med gräsfrö. Sprider sig för nuvarande föga.
Lokaler
Efter 1950 följande lokaler i övre Skogslåglandet och Nedre Bergslagen: Kumla Norrhusta [1950-talet] (Almquist). Linde S Gusselby, järnvägsbank 1956 (ALMQUIST 1957). Möklinta Mellan Fornsta och Östervad 1956 (Waldén). Rosshyttans station 1950 (Lohammar)†. Nora S Järleådalen (FÜHR 1973). Ramnäs Annehill S-ut (ERIKSSON 1967a). Sala Tätorten med omgivning flerstädes, bl.a. ymnigt på kalkvarpsupplag vid Strå 1970-talet(!). Samma utbredning i Sala kring sekelskiftet (DAHLGREN 1923). – Guldsmedshyttan Storå kvarn, S-vänd gräsbrink nära ån 1976(!). Ramsberg N Håkansboda [1950-talet] (Hamrin). Ramsbergs kyrka; Flögfors 1 km SÖ-ut; Storå hytta 1957 (Sundholm). Västanfors Fagersta sluss, slänt, riklig 1975(!).
