Allmän i Bergslagen, tämligen allmän (i myrrika trakter allmän) i övre och Västra Skogslåglandet. För övrigt, dvs. S och Ö linjen Näsby N-Surahammar-Västra Västerfärnebo, spridd-sällsynt, beroende på frånvaro av lämpliga ståndorter. Utbredningstyp: N1.
Första fynd
HIS. 1831 så som D. longifolia ß major (Skinnskatteberg s:n).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofob. Mosse-myrviddsamhällen, främst Cuspidatetum och Rubello-tenelletum, dvs. våta fast matt-, mjukmatt- och lösbottensamhällen; fattigkärr-, mellankärr-, rikkärr-myrviddsamhällen (samma strukturer). Både i geogena och limnogena kärr, också i gungflynas ytterdelar. Särskilt i NV Bergslagen. Karakteristisk för samhällen på flacka, periodiskt blottade, humusbemängda, sandiga-mjäliga strandbottnar vid oligotrofa sjöar.
Lokaler
Nedanför den ovannämnda linjen för sammanhängande förekomst följande kända lokaler:
Mälarslätten: Arboga 1 Tjurlångens NÖ-strand, gungfly 1974 (Löfg.). Kungsåra/Irsta 2 (†)Jutekärret (Åkerman manuskript 1846). Medåker S 3 Bergaskogen (V Fallsätra) (GAR. 1971). Näsby S 4 Lillsjön N Medinge 1950-talet (Ham.). Torpa 5–6 Dammkärr; Kärrtorp 1949–51 (ham.).
Skogslåglandet: 7 Fläckebo s:n [1920-talet] (Å. Thorvall). Hallstahammar N 8 Horsmossen, trampad dystig (MALMG. 1970). Himmeta N 9 Brandfors 1957 (Ham.). Kila 10 Gullvalla mosse 1899 (Woll., VÄ). 11–14 Ekarn; Lilla och Stora Kråktjärn: Solingemyren (NORDIN 1966). Lillhärad N 15 Harsjöns S-sida, massvis (ALV. 1950). Malma N 16 Jäxbo, kärr Ö landsvägen 1958 (Ham.) -74(!). Medåker N 17 Flakmossen 1933 (R. Nilsson, ARB: Fillinge) -57 (Ham.). Möklinta 18–20 Lyxmyrans N-ände; SSV Tisjön; Vintervägssjön [1920-talet] (Erdt.). Sala 21 Långforsen (DAHLG. 1911). 22 Olof Jons damm (N-sidan) (DAHLG. 1923). 23 Nära Åby (B. Thorbjörnsson enligt DAHLG. 1911). Surahammar 24 Glåpen V-ut 1959 (Ham.). 25 Min Borgen och Västersjön (EK 1966) - (ERIKSS. 1971). 26 Kotarmen (EK 1966). Västerfärnebo 27 Salbohed, åsgropskärret 1950 (Loh.) -72(!). 28 Storljusens V-sida 1918 (Almq.). 29 NV Tornberget 1950 (Loh.).