Allmän-tämligen allmän på Mälarslätten; högre upp mestadels spridd i kulturtrakter till Övre Bergslagen, där frekvensen är lägre än på andra håll. I V. Bergslagen något kalkgynnad. Trots artens sydliga natur – den når i NV sin svenska NV-gräns - är den uppenbarligen bofast i hela vårt område. Utbredningstyp: S2.
Första fynd
BERGIUS 1764 så som C. muricata (Grythyttan: Loka hälsokälla)
Ekologi
Epökofyt. Mesohemerob, torr-frisk ängsvegetation av olika slag (även sparsam på backberg och någon gång lundklippor). I S. och Ö. Västmanland (upp till Katrinelund i Sala) här och var i lövgläntvegetation (t.ex. glesa parklundar, lundgläntor). I hela området vanlig i diverse frisk-torr ängsvegetation i kulturgränsen (renar, slänter osv.). Mindre ofta på euhemeroba ståndorter: grustag, stationsområden, gräsmattor, annan tomtmark m.m. Andelen förekomster av sistnämnda slag stiger inte nämnvärt i områdets högre delar.
Torr- frisk, föga sur, ej alltför grund ängsmull; helst humusrik, torrare, euhemerob mineraljord. Underlag skiftande. Svag skugga-Öppet ljus. Betesgynnad.
Xenofyt? Arkeofyt. En del gräsmatts- och tomtförekomster i Skogslåglandet och Bergslagen (jfr kartan) tyder på, att arten genom spridning med frövaror (parkfrö m.m.) ökat sin frekvens där under senare århundraden.
