13 lokaler på Mälarslätten, fyra i östligaste Skogslåglandet, två i Bergslagen. Torde vara förbisedd, dock motsvarar de få fynden enligt författarens erfarenhet en i verkligheten låg frekvens. I Östra och Sydöstra Västmanland troligen på sin höjd glest spridd, för övrigt tämligen sällsynt-sällsynt. Artens i Syd- och Mellansverige splittrade utbredningen anses av SAM. (1943) inte bero på ekologiska faktorer utan uteslutande på ofullbordad spridning. Utbredningstyp osäker.
Sannolikt tämligen sen neofyt, främst xenofyt, mestadels invandrad från Uppland. (där arten är gammal och numera allmän-tämligen allmän). Torde åtminstone på lokal 9 ha spritts med gräsfrö, eljest nog mest med vallfrö. Invandringstakten tycks för nuvarande vara låg, artens förmåga att på egen hand sprida sig vidare i Västmanland liten. Den ringa individmängden (lokal 5, 6, 19) tyder möjligen på, att den är mindre väl hemmastadd i Västmanland.
Första fynd
DAHLG. (1915) 1923 (lokal 16). Först påvisad 1912 (lokal 8).
Lokaler
Mälarslätten: Björksta 1 Hanvad (Almq. enligt SAM. 1925). Björskog 2 Skäret 1955 (Ham.). 3 Sörby (Ham.). Fellingsbro S/N 4 Kyrkan N-ut 1928 (Brodd., S). Hallstahammar S 5–6 Sörkvarn och Hillsta, euhemerob ängsvegetation. sparsam-enstaka (MALMG. 1970; S). Himmeta S 7 Ängsholm V-ut 1957 (Ham.). Irsta 8 Hagbyholm 1912 (Woll., VA). 9 Vid kyrkan, gräsmatta 1939 (SAM. 1943; S) -43-50 (Edv. Alv., ALV: prästgårdens gårdsplan). Kungs-Barkarö10 Botten S-ut 1948 (Ham.). 11 Kungsåra s:n 1927 (Öberg). Bestämn. osäker. Säterbo 12 Reutersberg 1953 (Ham., Kjell.). Västerås S 13 (†)Viksäng 1920 (SAM. 1925) -32 (Edv. Alv., ALV; Belin, UPS).
Skogslåglandet: Kila 14 Sätra brunn 1942 (SAM. 1943). Kumla 15 Engarn V om byn 1960 (Almq.). Sala 16 Gröna gängen 1915 (se ovan). 17 Mäns-Ols [nära föregående lokal] (Almq.).
Nedre Bergslagen: Norberg 18 Klacken (SAM. 1943). Skinnskatteberg 19 Ivarbyn Ö-ut, övergiven björkhage, 1 exemplar(?) 1975(!, UPS).