KALM 1746 så som röd väpling (Björksta: Nykvarn).

Epökofyt. Mesohemerob, torr-något fuktig ängs- och ängsgläntvegetation: klippängar och örtbackar (mindre ofta än T. medium), frisk betesmark, bryn, skogsgläntor osv. Euhemeroba ståndorter: vallar, renar, skärningar, stationsområde, gräsmattor m.m.

Svagt fuktig-torr ängsmull; d:o, humusrik eller humusfattig, euhemerob mineraljord. Trofiskt anspråkslös men blir kraftigast på näringsrik-välgödslad mark. Underlag skiftande. Ljusälskande. Betestålig.

Akolutofyt och ergasiofygofyt. Delvis arkeofyt. Består dels av äldre, icke odlade raser, dels av fr.o.m. 1700-talet insådda kulturraser. Äldsta odlingshistoria i Sverige utredd av WITTE (1918). Ännu vid mitten av 1700-talet mycket sällsynt foderväxt, senare under samma århundrade försökt "här och var på enstaka, i allmänhet större gårdar i olika delar av landet ---". Så också i Västmanland: Fellingsbro prostgård: "Att wäpling sås aldra bäst genom hästdyngas utbredande; ty hästmagen låter dess frön passera oskadde genom sig." (Barch. manuskript 1772.) Nora 1784: " Försök med utsäde af Klöfverfrö är gjordt, men har icke lyckats; man väntar på utgången af ett nytt af Bergmästaren anstäldt, uti ganska god och tjenlig Jord invid staden." (BERGENSKIÖLD 1784.) Sala 1797: " Här såg jag sedan Dess [prosten Schwerins] artificiella ängar, men ej planterade med annat än spansk [röd]klöver. Den var så vacker, som han någonsin kunde önskas." (LILJEBLAD 1797.) Allmänt sådd fr.o.m. 1830-talet Beträffande Örebro län säger GUMMAELIUS (1846): "Gräsodlingen är spridd ej endast till de större egendomarne, utan till allmogen, ja ända till torpställen, både på slätten och i Bergslagen. --- De foderväxter, som allmännast odlas äro Rödklöfver, och Timothej, enbart eller blandade, allteftersom vallen är beräknad på längre eller kortare tid."

Form flore alba: Ej vanlig: Björskog Valskog, 1 grupp i backe [1950-talet] (Almq.). Köping Sällsynt (POST 1844). Sevalla Prästgården 1957 (Almq.). Sala Skuggan (DAHLG. 1911). - [Odlad 1957 i Kolbäck: Olvsta och Munk S: Östhamra (Almq.).]