Spridd-tämligen sällsynt på Mälarslätten; sällsynt i Skogslåglandet; sju angivelser, alla obestyrkta, från Västra Bergslagen (åtminstone lokal 8 säker). Sydlig art, vilkens utbredning N Mälarslätten begränsas av ogynnsamt temperatur- och i viss mån nederbördsklimatet. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
POST 1844 (köpingstrakten: passim).
Ekologi
Epökofyt. Skiftande typer av extremt utbildad torrängsvegetation Sällsynt på torra, solexponerade, euhemeroba ståndorter (sandigt fyllnadsgrus och liknande, kanske slagg; jfr lokal 8).
Torr, föga näringsrik, ej starkt sur klipp- och ängsmull. Syns undvika lera i hela området. Norrut gynnad av sandigt och i någon mån också av kalkrikt underlag. På Mälarslätten gärna på åsarna; utanför dessa något oftare på betade markhällar än i örtbackar. Ljusälskande. Konkurrenssvag, ettårig art, som endast utvecklas i lågvuxet fältskikt och vid närvaro av markblottor. Betesgynnad.
Arkeofyt. Troligen till stor del akolutofyt. Nu ej stadd i spridning Population har hittills minskat föga genom igenväxning, bebyggelse och åsförstörelse. Uppträder i regel smågruppvis.
Lokaler
De nordliga och västliga utposterna är:
Skogslåglandet: Gunnilbo 1 Solmyra 1960 (Hamrin). Hed 2 Jönsarbo 1899 (Svedberg, SBG, 15 ex.) -77(!). S:s uppgift hos SAM. (1923a), att vårarven skulle vara tämligen allmän i socknens Södra del, torde avse denna förekomst i den öppna åssluttningen mot Hedströmmen (delvis betesmark). Ramnäs 3 Stallbacken i Seglingsberg (ERIKSS. 1967a). Ej återfunnen(!). Sala 4–5 Ej uppmärksammad av DAHLG. (1911, 1923, 1949, 1950) men samlades före hans tid i "Sala" 1886 (Aguéli, S) och 1890 (C. H. Joh., JOH), 1892 vid Gruvan och Kolarhagen (Dan., S). Vid gruvan kvarlever ett bestånd på betade kalkmarkhällar S Stensbotten (Gruvbyn) 1976--77(!). Västerfärnbo 6–7 Jordbron; Nykrogen 1950 (Lohammar manuskript).
Bergslagen: Grythyttan 8 Grythyttan, banvall 1929 (Brodd. manuskript). Ljusnarsberg 9 Hörken på Kvarnbacken (Erdt. enligt SAM. 1923a). Avser ett delvis kalkförande område men bestämning kan trots detta dras i tvivelsmål. Nora N 10–11 Knutsberg; Striberg (Bomgren respektive Vahl. enligt ·SAM. 1923a). Ramsberg N 12–13 Flögfors; Håkansboda 300 m N-ut 1957 (Sundh.). Viker 14 Vikersvik (Hellsing enligt SAM. 1923a).
