Ännu allmän i Bergslagen, tämligen allmän-spridd i Skogslåglandet; på Mälarslätten numera genom torrläggning och uppodling spridd(-tämligen sällsynt), förr allmän Utbredningstyp: N1 (fdU).
Första fynd
LINNÉ 1747 såsom Lusört (Björksta: Nykvarn; Kolbäck s:n). Indirekt LINNÉ 1745b: Wesmannis Liewarg.
Ekologi
Idiokorofyt. Begränsat hemerofil. Käll- och andra rikkärrsamhällen. Diverse mer eller mindre eutrofa, limnogena kärrsamhällen (ej vid oligotrofa resttjärnar, för övrigt tämligen anspråkslös). Rika, vanligen sidleds genomsilade, geogena fattigkärr-myrkantsamhällen (blöta fastmattor, övergång mellan d:o och mjukmattor). Samhällen på mineraljordsstränder vid oligotrofa-mesotrofa vatten, vanligen i övre och mellersta geolitoralen, även på strandhak, och på blottade strandbottnar. I Bergslagen vanlig strandväxt.
Apofytisk i våt-sank kärr- och fuktängsvegetation, dammkärr, på hemeroba stränder. sällsynt myrdiken och liknande (ej åkerdiken).
Tämligen väl neutraliserad, måttligt starkt upptorkande-sank kärrtorv; permanent fuktig, humusrik mineraljord av skiftande textur. Ljusälskande. Tämligen konkurrenssvag i högvuxen vegetation (såsom i eutrof strandmiljö i slättbygderna); betes- och slåttergynnad. "Ratas af boskapen" enligt ÅNGMAN (1835).
Växtens riklighet och goda trivsel inom Mälarslättens forna, vidsträckta kärr- och fuktängar belystes av LINNÉ (1747). enligt vilken den i Björksta bildade bruna och röda tapeter i socknens våta ängar och i Kolbäck färgade ängarna bruna. (Namnet "lievarg" syftar på den förtret den vållade vid slåttern.) Betecknades också som allmän både i Köpingstrakten (POST 1844) och Västeråstrakten (TROILIUS 1860). Minskade här gradvis fr.o.m. senare delen av 1800-talet Ännu kvar här och var i Mälarens strandängar och -kärr, liksom i en och annan fuktig hagsänka i inlandet. t.ex. Dingtuna: Jölmesta. riklig 1976(!).
Variation
Form flore alba: Sällsynt: Kila Skvalängen i Berga (BERGSTRAND 1851). Västerås "i kärr" 1924 (Eskil Alvén. ALV).
Subsp. opsiantha (E. L. Ekman) Almquist: Sällsynt. blott ett fynd (trots att författaren hållit utkik efter denna typ under hela 1970-talet): Skogslåglandet·Fellingsbro N Å gungfly vid sjön Emten (Änten) 1930 (S. Nordenstam, LD, UPS; conf. C. G. Alm, !).
[De intermediära formerna mellan subsp. palustris och subsp. borealis, som av HULTÉN (1949) uppgetts förekomma bl.a. i NV. Västmanland, har författaren inte sett inom landskapet. Frånsett av subsp. opsiantha företräds arten överallt av typisk subsp. palustris.]