Kallstenius enligt POST 1846 (lokal 2). Samma lokal i Post manuskript c 1844 utan uppgift om finnare. Första gången påvisad 1842 (samma lokal).

Troligen idiokorofyt: lokal 2, 5, på sistnämnda i skrevor i S-vända strandklippor. För övrigt endast på hemeroba - vanligen Euhemeroba - ståndorter, särskilt omgivning av vägar (vägbryn. vägslänter m.m.); även, enligt sparsamt lämnade ståndortsuppgift, hagmark, bäck- och åbrinkar, parker, lövbryn (11).

Förmodligen frisk mull och torr-frisk, humusrik-mullartad, euhemerob mineraljord på skiftande underlag. Sand/grovmo på 2, 15, 33 m.fl. Känd från flera kalkområden men tycks inte vara nämnvärt kalkgynnad. Svag skugga-öppet ljus.

Som idiokor sen arkeofyt? Som antropokor möjligen tidig neofyt men spridd framför allt genom vägnätets utbyggnad (1700–1900-talet). Som sistnämnda troligen ej enbart xenofyt utan också akolutofyt och kanske i några fall ergasiofygofyt (förvildad från parker och storträdgårdar: 3, 6, 10, 13, 28, 38?). Bör kunna etablera sig på fler lokaler i hela sitt nuvarande utbredningsområde Om i Övre Bergslagen är ovisst. Att den försvunnit från Mälarområdets fastland kan delvis bero på kulturingrepp (jfr 2). Att märka är, att flera av de förekomster, som Oredsson upptecknade vid sin bilinventering i början på 1960-talet (OREDSS. 1973, 1974) sågs vid vägar, som sedermera blivit ombyggda (starkt breddade, höjda osv.), t.ex. 9, 22, 44.

Mälarslätten: Arboga 1 En liten lokalgrupp eller en enda lokal nära Skansen, endast noterad på 1860–70-talet: holme i ån respektive Ellholmen vid tegelbruket (C. A. Örst. respektive Bergm. enligt SAM. 1925). Sökt under 1970-talet men ej återfunnen (!, Löfg.). Kungs-Barkarö 2 Örsåsudden (Örsåsens näs, Sandudden, Örsåsen) 1842, 48 (Lönn., UPS) -63 (Widm., VAS)†. Först publicerad av POST (ovan), på nytt av WALL (1852) efter S. Troilius. Senast förgäves sökt 1963 av A. Oredsson (endast R. caesius). Troligen bortträngd genom tät (tämligen tidig) stugbebyggelse på åsnäset. Kolbäck 3 Strömsholm (Iverus 1875; Iverus 1877: nära Kungsladugården)†. Näsby S 4 Vid Väringen 1876 (Elm., LD). Rytterne 5 Stora Jungfrun 1932 (Aina Nyström genom Almq.) -75 (KERS 1978; S). Ståndort: ovan. Med denna (och följande) lokaler bör utsagor av WALL (1852) och TROIL. (1860) sammanställas: "Författare har säkra anledningar, att Rubus suberectus äfven skall finnas på någon af öarne i östra Mälartrakten" (WALL); "torde finnas någonstädes på öarne i grannskapet af Westerås att döma efter derstädes torgförda bär" (TROIL.). Västerås-Barkarö 6 Fullerö 1846 (Åkerman manuskript)†. Utplanterad i parken?

Skogslåglandet: Ervalla N 7 Nära landsvägen NV Hult 1963 (Oredsson). 8 Torpa V-ut längs järnvägen (Almq.). Gunnilbo 9 Nära Skinnskattebergsvägen ca 1 km SV kyrkan 1963 (Oredsson). Hed 10 Karmansbo (Sved. enligt SAM. 1925)(†). Odlades i parken? Linde S 11 Norra Dalfallet, lövbryn mot koloniområde, några buskar 1976(!). 12 Nära landsvägen ca 1,5 km S Hammarn 1961 (Oredsson). Nora S 13 Nära Hammarby bruk 1867 (Billm. enligt SAM. 1925) - 80 (!: Sydost Sanddalen efter vägen mot Karlsro, nära vägren). Flertalet förekomster sträckan Hammarby-Bondbyn 1963 (Oredsson), t.ex. 14 Balders hage NV Djupedalen (FOHR 1973) och 15 Rosersbergstrakten V Järle i brant mot ån, "bar rikligt med frukt sommaren 1972" (d:o). 16 Skärmarboda, bäckdal vid landskapsgränsen 1957 (Almq.). Näsby N 17 Långforsen (Lundm. manuskript 1925-28a s.n. R. plicatus; var troligen nessensis).

Nedre Bergslagen: Guldsmedshyttan 18 Havsta [1940-talet] (Schiöler). Järnboås 19–21 Lindesby Ö-ut 1909 (GB); Uvabergsdalen; Yxsjön (BINN. 1921). Linde N 22 Nära landsvägen mellan Aspa och Tredingen 1961 (Oredsson). 23 Munkhyttan S-ut vid vägen över Spångabäcken, riklig 1970-talet (Filip Andersson). 24 Nära landsvägen ca 1 km Ö Skvatthammar 1963 (Oredsson). Nora N 25 Fibbetorp (H. E. Joh. enligt SAM. 1925). 26 Grecksåsar Ö-ut "enligt uppgift " (EKH. 1975). 27 Gunillatorp (H. E. Joh. enligt SAM. 1925) -1963 (Oredsson). 28 Hagby park 1880 (M. Flod.) -90, 92 (Göth., GB, LD, S, UPS)(†). Publicerad av ELGEN. (1889). 29 Hultamosstorp 1863 (Ohlsson manuskript s.n. R. caesius: se denna). 30 Karlslund (BINN. 1921) -63 (Oredsson). 31 Käll(ar)halsen (H. E. Joh. enligt SAM. 1925). 32 Ringshyttan (BINN. 1921). 33 Stora Mon 1928 (Lundm. manuskript 1925-28c) - [1950-talet] (Almq.: vid landsvägen). 34 Storsjöns N-strand, landsvägskanten 1970-talet (Filip Andersson). 35 Vid landsvägen 600 m SSÖ [står: ÖSÖ] V. Sund (H. E. Joh. enligt SAM. 1925) – (EKH. 1975: vid björkallen S-ut från Västra Sund). 36 Östra Sund 1863 (Ohlsson manuskript s.n. R. caesius: se denna) - (H. E. Joh. enligt SAM. 1925). 37 Nära landsvägen mellan Sandtorpet och landskapsgränsen 1963 (Oredsson). Norberg 38 Nära Norbergs kyrkby: "Nu fick de [barnen] var dag gå och bada eller leta smultron och blåbär, hallon och björnbär" [slutet av 1800-talet] (HIRDMAN 1967). Om inte minnesfel av författare kanske = Karlsbergs herrgård, där den skulle finnas i parken och vattenfyllda gruvhål 1957 (E. Jacobsson enligt NORDIN 1959; UPS). Inte sedd i parken av ! 39 Klacken (Loh. enligt NORDIN 1959)†. 40 Kärrgruvan, backsluttning vid Avestavägen 1923 (Loh. enligt ALMQ. 1949; UPS). Ramsberg N 41 "200 m V om Ramsberg" [ca 1930] (A. Anneren enligt Brodd. manuskript). 42 Skäftesbergets Västra fot intill Håkansboda (EKH. 1978). 43 Överbacken 1954 (Ham.). Skinnskatteberg 44 Skinnskattebergs bruk 1898 (Sved. enligt SAM. 1925: Kaplanshagen; SBG) -1956 (SJÖRS 1958a). Kvar åtminstone nära Riddarhyttevägen mellan samhället och Sandvad (flerstädes) 1963 (Oredsson). 45 Östergruvan S-ut (d:o). Viker 46 Nya Viker 1955 (I. And.).

["R. corylifolius" hos Iverus (1877) (Nora: Hammarby) syftade enligt SAM. (1925) på Billmans fynd (lokal 13), varav Samuelsson sett beläggexemplar. Märkligt nog fanns även äkta R. corylifolius agg. vid sagda gård, vilket framgår av en kollekt från 1890 av Göth. (LD), vilken framdragits och bestämts 1981 av A. Oredsson. Kvarsittande Clematis-rester visar, att busken vuxit i trädgården och alltså varit odlad. - Följande uppgift i Ham. manuskript tycks gälla annan art än björnbär: " Ett dussin lokaler från Ombenning framemot Skeppmora (At). " Uppgiftens är inte Almquists utan har endast - enligt bevarat material i Ham. manuskript - förmedlats av honom från annan person. Tillspord av mig 1982, har denne meddelare erinrat sig, att utsagan förmodligen gällt Rubus idaeus, sedd från cykel tidigt sommaren 1949.]