LINNE 1745b såsom Pulsatilla 448 (Wesmannia).

ldiokorofyt. Begränsat hemerofil. Tallhedsamhällen av frisk-skarp lavtyp och torr lavristyp. I Sala varianter av Pinus-Juniperus-Brachypodium pinnatum-samhällen; enligt E. MARKL. (1975b) "på tunt humustäckta, tallbevuxna hällmarker”.

I anslutning till potentiellt naturliga förekomster ej sällan apofytisk, t.ex. i omgivning av stigar, på traktorspår, i kanten av sandplaner för virkesupplag (lokal 44) m.m. Aldrig i nya skärningar I två fall (12, 16) exemplifieras, att arten inte bara utstått utan också gynnats av betning, näml. då denna skett på något mindre torr (tämligen plan) åsmark, vilken naturligt skulle intas av barrskog av frisk lavris- eller ristyp. Då betet upphört, och blåbär m.m. ökat, har mosippan minskat (12) eller försvunnit (16).

Silikatområdet: Torr, näringsfattig (i synnerhet kvävefattig), sur mår på sand, grovmo, mosand eller dåligt vattenhållande, ofta tätt småblockig morän. Kalkområdet: Torr rendzina (möjligen andra kalkmulltyper). Troligen aldrig i helt ljusöppen vegetation, inte heller i stark skugga. Därmed knappast livskraftig i slutna granbestånd. Konkurrenssvag. Betr. betning: se ovan.

Kvarlever på flera lokaler sedan förra delen av 1800-talet Till hotet från grustäktsverksamhet, genom vilken den hittills utrotats på åtminstone tre lokaler, kommer i vår tid hotet från skogsgödsling. Sådan har under 1970-talet utförts i stor skala (av Uddeholmsbolaget) bl.a. inom det som geologiskt riksintresseområde betecknade Riddarhyttefältet i V. Skinnskatteberg, varifrån mosippan förr uppgivits (lokal 56). Vid en rad besök under 1970-talet har författaren inte lyckats att återfinna den i det nu alltmer blåbärsdominerade fältskiktet.

Plockning förr vanlig, liksom uppgrävning av hela plantor för inplantering. i trädgårdar. Buketter av Mergölen-mosipporna gåvor till fröken av små- och folkskolebarn under 1920–30-talet (sagesman i Vargstuguängen, 1978). Dessförinnan saluförda av "gummorna" på Sala torg (NÄSMARK 1960). Årlig vallfart till Salbohedsbeståndet omtalas i Västerfärnebo.

Än enstaka, än smågrupper om några få-några 10-talet ex. Rikligast kanske på 48: drygt 250 blommor på och kring stig på Badelundaåsens krön 16.5. 1972 (MALMG. 1972f).

Fridlyst i U län sedan 1961. Fridlysning uppges efterlevas väl i Västerfärnebo.

På grund av det stora intresse, arten tilldrar sig, nämns här alla lokaler:

Mälarslätten: Dingtuna 1 "Min morfar, som var trädgårdsmästare i Västerås, hämtade plantor omkring 1915 vid Västjädra" (Nordin). Så som aldrig återsedd, är den troligen nu utgången (utrotad?).

Skogslåglandet: Fläckebo 2 Storkärret 1976 (8. Erikss.). 3 Öjesjön S-ut (WALLD. 1955). Gunnilbo 4 Min Rölö och Färna [troligen på Rölöåsen] 1970-talet (sagesman i Surahammar: Lisjö). 5 †Stjärnvik (Köpingsåsen) 1870-talet (EKSTRÖM 1928). Nu stora grustag. 6 Sör-Naddbo (Köpingsåsen) 1870-talet (d:o). Hed 7 Karmansbo (Köpingsåsen) (Svedberg enligt SAM. 1923a). Kila 8 Gubbvad (Lånstaåsen) 1929 (Eskil Alvén, ALV) -77(!). 9 L. Lågbo [Lågbolund] (Badelundaåsen) 1932 (Belin, UPS). 10 Norrbo (Möklintaåsen) (V. Samuelsson enligt SAM. 1923a)(†). 11 Simanboåsen (8ERGSTRAND 1851) -1962 (NORDIN 1966). Nu stort grustag. 12 Västanbäck N-ut (Möklintaåsen) 1976(!). 13 Åsboåsen (BERGSTRAND 1851) - 1969 (Nordin). Kumla 14 (†)Strax S kyrkan (Ranstaåsen) (Ander enligt SAM. 1923a). Medåker N 15 Västlandasjön S-ut (GAR. 1971). Möklinta 16 Hebo i hage på åskrönet intill 1950-talet, försvunnen efter upphört bete (sagesman i Hebo 1978). Nora S 17 L. Mon N järnvägen (Stadraåsen), 10-talet (EKH. 1978). Ramnäs 18–22 S. Kilbäcken; Liarsbo; Muren (Strömsholmsåsen); Sand; efter vägen V Toren (ERIKSS. 1967a). 23 Usträngsbo V-ut (d:o) -76(1). 24 Virsbo samhällen SV-ut 1970-talet sagesman i Virsbo). Ramsberg S 25 Hedbyn N-ut, 1 ex., och Racktjärn S-ut, 1 ex. (Malingsboåsen) (EKH. 1978). 26 Valsjöhedens domänreservat 1928 (G. Ramstedt enligt Brodd. manuskript) (OLDERTZ & BÄCKSTRÖM 1961) (EKH. 1978: förr riklig, nu sparsam). Romfartuna N Badelundaåsen: 27 Hjulhuset 1950 (Nordin). 28 †Tomta 500 m ÖNÖ-ut, på senare år bortgrävd genom grustäkt (A. Pettersson, Tomta, 1978). 29 Hallsta (N-ut) (Lohammar enligt SAM. 1923a) -36 (Öberg). Nu jättelika grustag NÖ Hallsta. Sala 30 Broddbo (Möklingeåsen) 1936 (Evers, LD) -78(1: NÖ-ut). 31 Oruvelund 1836 (Sillén, LD). 32 Vid gruvan ("i gruvbackarna") [början 1800-talet] (Lindgren, UPS) -96 (Wollert, VÄ) (PERS 1931). 33 Hillingsbergets N-sida 1957 (Almquist). 34 Johannisbäck 1913 (Wollert, VÄ). 35 Långforsen 1886 (C. Ährling, LD, UPS). 36 Mellandammen 1878 (Hedbom, U PS). 37 Mergölenområdet flerstädes 1920-talet (närboende sagesman 1978) (E. MARKL. 1975b). 38 (†)Mellan Skuggan och Barnelund, 1 ex. 1945 (Morander enligt DAHLG. 1949). 39 Tabors berg 1910-talet (NÄSMARK 1960). Surahammar 40 Långdalen ca 1 km V-ut, traktorväg i skog 1970-talet (sagesman i Surahammar: Lisjö). Västerfärnebo Alla på Badelundaåsen: 41 Hagaberg (Grafström enligt MALMG. 19721). 42 Heden något N-ut (Lohammar enligt SAM. 1923a). 43 †Knipkällan, förr riklig, nu utrotad (Grafström enligt MALMG. 19721). 44 D:o 1800 m N-ut, drivningplan i skarp tallhed (men ej inom denna), par grupper med 87 blommor (MALMG. 19721). 45 Lisselgården, åshage, sparsam (Grafström enligt MALMG. 19721). 46–47 Långheden NÖ Nykrogen; d:o NV Tyskbackarna 1950 (Lohammar manuskript). 48 Salbohed (Sjukhusskogen) 1842 (Post manuskript a) -1972 (MALMG. 1972f: V om Jan-Ols på ostörd tallhed; SÖ Solliden, riklig: se ovan). Enligt Posts kollekt 1843 (S) "i största mängd", en del av beståndet nu säkerligen bortgrävt genom grustäkt mellan nyssnämnda båda platser. Lokal först publicerad (efter Post) av WALL (l 852). 49 Skalleråsen 1842 (Post manuskript a) -1975(!). Västervåla 50 Engelsberg nära Åmänningen (C.H. Joh. enligt WALL 1852) - 1913 (okänd samlare, VAS). 51–52 Märrsjön; Sörby 1962 (Thoren). 53 Värbäcken (C. H. Johansson enligt WALL 1852).

Nedre Bergslagen: Grythyttan 54 Kärvingeborn (Iverus 1877). Ramsberg N 55 Kloten (d:o). Skinnskatteberg 56 Hedhammar (Riddarhyttan, Riddarhyttefältet) (HIS. enligt Wahlenberg manuskript 1821) (PERS 1931). Först publicerad av WAHLENBG (1824). Västanfors Alla på Färnaåsen: 57 Bastmora 1870-talet (EKSTRÖM 1928) - 1924 (Eng., LD, S, UPS) [ca 1940] (Folkeson: växtplatsen delvis förstörd genom grustäkt). 58 (†)Nära Flytens gård 1904 (E. Flytström, GAR). Stora täkthål nu inom detta åsavsnitt. 59 V Kulflyten, ca 20 m Ö vägen, 1 ex. 1978 (Sjörs). Intill Kulheden, som av vegetation att döma syns vara skogsgödslad och där författaren (1975) ej kunnat finna arten.

Övre Bergslagen: Hjulsjö Hjulsjö s:n (Iverus 1877): 60 Finnafallet (BINN. 1921). 61 "Hyddan" 1886 (Göthlin, LD, UPS), troligen = Nya Hyttan (Moåsen) (ELGEN. 1889)-1923 (Binn., GB). 62 Hästnäs (Moåsen) (BINN. 1921). 63 Smältarkärret S-ut, två lokaler (Nittälvsåsen)-1976 (P. Carlss.). Häl1 64 Björksjön (Nittälvsåsen) [början 19001.] (G. Widen enligt BINN. 1921). 65 Gräsbergsmossen Ö-ut, skarp tallhed på "normalblockig morän", 20-talet (URSBG 1976). 66 Hällefors bruk (Malungsåsen) (BINN. 1921). 67 Mörktäppan [lokal ej lokaliserad] (H. E. Joh. enligt SAM. 1923a). 68 Bruket "åt Saxhyttan" (Malungsåsen) (J. Sam. SAM. 1923a) -58 (Lindberg: ca 600 m SV Krokborn, få ex.). 69 Silvergruvan (Malungsåsen) (Svedberg enligt SAM. 1923a). 70 †Stora Sirsjön ca 300 m S punkt 187,63 1958, lokalen förstörd av grustäkt 1960 (Lindberg). 71–72 Vraket N-ut; Nedre Vraket (båda Vrakhedarna) (URSBG 1976).

[Från Hällefors har SAM. (1923a) efter Svedberg publicerad " Eksjöhyttan". 5kall enligt SBG vara " Elfsjöhyttan" (1895), vilken ligger NV Hällefors i Värmland]