Ett 40-talet sedan 1950 påvisade lokaler i Mälarområdet, Väster-ut till Björskog: Skäret 1956 (Ham.). En liten lokalgrupp i Centrala kalkområdet i Sala. Ovan Mälarområdet för övrigt några tillfälliga, xenofytiska förekomster (endast under 1800-talet). Utpräglat sydligt kontinental art. Utbredningstyp: S11.
Första fynd
BECKMANN 1765 (Salberget [= Sala gruva med omgivning]). WALL 1852 (" Här och der i Mälartrakten och längre upp på slättbygden "; lokal 6, 8).
Ekologi
I Sala möjligen lokal agriofyt i kalkklippängssamhällen (lokal 3). För övrigt epökofyt. Främst örtbacksvegetation. Enstaka fynd i klippängar (Ängsö). Kan lokalt (troligen endast kortvarigt) kolonisera euhemerob mineraljord (vägrenar, torra, nötta fläckar kring vägar; ej skärningar, järnvägsområde, grustag m.m.).
Torr, basrik ängsmull. Som bofast kalkbunden N om Mälarområdet Troligen nitrofob. Underlag morän, lera, sand, i Sala åtminstone på lokal 3 kalkhällmark. Ljusälskande. Kan förekomma i betesmark men föredrar obetad omgivning. Sannolikt beteskänslig.
Akolutofyt och xenofyt? Troligen arkeofyt. Av ungefär samma frekvens nu som under 1800-talet, undan tagandes kring Västerås (allmän enligt Åkerman manuskript 1846), där den under 1900-talet förintats genom bebyggelse. Vanligen tämligen fåtalig.
Lokaler
Den bofasta Sala-förekomsten känd från: I Sala gruva (BECKMANN 1765)†. 2 Jugansbo [vid Ca-brott] (Almq. enligt SAM. 1925). 3 Solbohällama (E. MARKL. 1975b). 4 Strå kalkbruk med omgivning (DAHLG. 1911) -42, 47 (S. Joh., LD, UPS).
Tillfällig, förmodligen utsädesspridda förekomster i Skogslåglandet och Nedre Bergslagen: Karbenning 5 Hästbäck 1845 (C. H. Joh. enligt SAM. 1925; JOH). Skinnskatteberg 6 Skinnskatteberg s:n (WALL 1852; sagesman okänd). 7 Vätterskoga (Iverus 1877). Västervåla 8 Engelsberg (C. H. Joh. enligt WALL 1852); [mitten 1800-talet] (P. A. Timm, TIMM).
[En uppgift hos GAR. (1971) (Medåkersslätten) återtagen i brev 1973. Kan ha gällt annan art.]
