Allmän på Mälarslätten och i Skogslåglandets kulturbygder, spridd-sällsynt i samma områdets skogstrakter. Högre upp liksom C. cophocarpa förbisedd respektive avsiktligt förbigången: av lägre frekvens än S-ut men sannolikt (betydligt) vanligare än denna. (Härom vittnar en mycket större andel fynd än av C. cophocarpa av författaren och en något större av andra florister.) Ojämnheterna i utbredningen torde bäst kunna förklaras med att arten gynnas av eutrofa förhåll. Utbredningstyp: S1.
Betecknad allmän i Hallstahammar (MALMGREN 1970), Ramnäs (ERIKSSON 1967a), Arboga (Fridell, Kjellmert), tämligen allmän i Sankt Ilian 1917 (Lundblad).
Första fynd
HISINGER 1831 såsom C. verna (s. lat.) (Skinnskatteberg s:n). Skild från C. cophocarpa först hos Iverus (1877). Tidigaste insamling av Lönnroth 1848 (Kungsör vid Arbogaån; UPS).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Ekologiskt lik C. cophocarpa. Även sedd i fuktiga gropar i barrskog av våt fräkenristyp(!). Dess högre frekvens i N och därmed möjligen i vissa avseenden något avvikande ekologi låter sig inte förklaras enbart med utgångspunkt i förhållandena i Västmanland.
