Cirka 37, varav cirka hälften recenta; huvudsakligen i Bergslagen och på Mälarområdet:s sent tillandade leror.
Sedan länge utgången i sistnämnda område. Kalkgynnad; genom ändrad markanvändning i vår tid nästan kalkbunden. Den ojämna utbredningen är edafiskt betingad. Utbredningstyp: N4 (fdS8 eller eventuellt N3).
Enligt WALLDÉN (1955) "förr ganska allmänt bortåt Sagån", en uppgift som nog återgår på Luhrs svävande utsaga hos WALL (1852): lokal 4.
Första fynd
BERGSTRAND 1851 (lokal 10). C. H. Johansson och Åkerman 1843 (lokal 5, 13).
Ekologi
Troligen epökofyt. Mer eller mindre örtrik, lågvuxen, slåttad eller lätt betad fuktängsvegetation, ofta med andra edafiskt fordrande inslag: calcifiler i Bergslagen, på lokal 6 och 7 Blysmus compressus, Carex hartmanii, Linum catharticum, Sesleria caerulea m.fl. Älskar i V. Bergslagens silikatområde "sloghagarnas fuktiga, långt fram på sommaren ständigt vattenöverstrilade mark" (ECKERBOM 1951).
På kvarvarande, nutida ståndorter sannolikt ofta i instabil, fuktig gläntvegetation, som utgör forna slåttermarkers tidiga igenväxningsfaser (21, 22, 30, 32 osv.). Kan förekomma på fuktiga (nog helst kalkpåverkade), euhemeroba ståndorter: 19, 36.
I Bergslagen fuktig, kalkpåverkad eller starkt genomsilad ängsmull på skiftande mineraljordarter, i Mälarområdet växelfuktig ängsmull på mycket basrika, styva leror och gyttjeleror. Som fuktängsväxt lik Linum catharticum. Ljusälskande. Jag har sett den i lättbetade kalkfuktängar i Skåne; i Västmanland nog mera beteskänslig. Sannolikt synnerligen slåttergynnad.
Akolutofyt och xenofyt? Arkeofyt. Minskad under hela 1900-talet, först i S genom upphörd slåtter, torrläggning, bebyggelse, uppodling, stark betning; efter 1940-talet i Bergslagen av samma skäl. Nu generellt hotad, mest av pågående igenväxning Ex.: I Ljusnarsberg: Nubbtorpet (16) t.o.m. 1940-talet i lätt sluttande, av rörligt men troligen inte kalkrikt markvatten påverkad slåtteräng; "en skär matta" med 1000-tals ex. Sedan slåttern upphört vid slutet av 1950-talet och följts av betning, minskade beståndet år från år, trots lågt betestryck. Omkring 1970 helt försvunnen. (L. Stångberg, 1976). På denna, ännu svagbetade majviveäng dominerande 1976 Equisetum pratense och arvense, för övrigt alldagliga arter som Filipendula ulmaria, Geum rivale, Lychnis flos-cuculi osv.(!).
(Mycket) sårbar.
Lokaler
På följande lokaler säkert utgången:
Mälarslätten: Arboga 1 Hamre [1860-talet] (Bergmanson enligt SAMUELSSON 1925). 2 Källängen [1860-talet] (Bergmanson enligt d:o). Av Garsten ej återfunnen sedan 1900-talets början (GARSTEN 1971). Irsta 3 Hagbyholm (Iverus 1877). Kärrbo 4 " Kärrbo m.fl. mot Uppland liggande socknar flerstädes" (A. E. Luhr enligt WALL 1852). Västerås S 5 Elba, 1 ex. 1843 (Åkerman manuskript 1846). 6 Kungsängen, särdeles ymnigt (TROILIUS 1860). 7 Nära Viksäng (WALL 1852).
Skogslåglandet: Haraker 8 Ulfsta äng (Öhrman enligt WALL 1852). Sala 9 Nära prästgården (DAHLGREN 1911). 10 Vid Sala gruva (BERGSTRAND 1851) - (DAHLGREN 1911).
Nedre Bergslagen: Nora N 11 Fåsjöhyttan [1863) (Ohlsson enligt SAMUELSSON 1925). 12 Grecksåsar (Hamnström enligt WALL 1852) - (Ohlssob manuskript 1863). Norberg 13 Klacken 1843 (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1925; JOHANSSON, TIMM) - 1915 (Samuelsson enligt d:o) – (WALLDÉN 1955: "ett enstaka litet stånd"). Förgäves sökt av Nordin (1957 och senare), ! (1970-talet) m.fl. Växtplatsen troligen förstörd av motionsanläggning eller dylikt. 14 Nära Rosendal (M. Samuelsson enligt SAMUELSSON 1925). Ramsberg N 15 Kloten (Iverus 1877).
Övre Bergslagen: Ljusnarsberg 16 Nubbtorpet (LINDBLAD 1960). Se ovan.
Nutida och möjligen nutida lokaler:
Skogslåglandet: Sala 17 Mergölen 1891 (Danielsson, S) - (E. MARKLUND 1975b: Finntorpet vid stenupplaget).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 18 Björskogsnäs (H. E. Johansson enligt SAMUELSSON 1925) -76 (E. Andersson). 19 (N.) Djupviken (BERGDAHL 1960) - (URSBERG 1976: 500 m S-ut, "cirka 50 m av ett [kalkpåverkat] vägdike"). 20–22 Halvardstorpet; Limbergsåsen [övergiven slåttermark], flera större bestånd; Notbindartorpet, "typ ung ängsgranskog", riklig (URSBERG 1976). 23 Sirsjötorpet, riklig (BERGDAHL 1960). 24 Älvestorpet 1895 (Svedberg enligt SAMUELSSON 1925; SBG). Guldsmedshyttan 25 Dammsjön nedanför Nybergsgruvorna (SCHIÖLER 1958) - (EKHOLM 1978). 26 Fanthyttan [1850-talet] (Wall manuskript: hagarna vid kalkbrottet) - 1934 (Sam.). Viker 27 Vena 1878 (Reuterman enligt SAMUELSSON 1925; GB, UPS: Vikersvik nedanför Vena) - 1912 (Bergdahl, BER) - (BINNING 1921). 28 Älvhyttan (ELGENSTJERNA 1889)-1908 (Bergdahl, BER) - (BINNING 1921) - (LINDSTEN 1956) -60-talet (lista hos länsstyrelsen, Örebro: Blomsterängen). 29 Älvlången V-ut (PERSSON 1963).
Övre Bergslagen: Hjulsjö 30 Jönshyttan 1917 (BINNING 1921; S) - (Lohammar enligt SAMUELSSON 1925) - (URSBERG 1976: vid Gatan). 31 Älvhagen 1904 (BINNING 1921; GB). Hällefors 32 Jogasfall (URSBERG 1976: "enligt uppgift"). 33 Sikfors 1888 (M. Bergqvist, GB, S, UPS) - (S. Alarik enligt BINNING 1921) -58 (Lindberg: mellan gården Norrelgen 100 m S-ut). Ljusnarsberg 34 N. Dalkarlstorpet 1962 (Björk manuskript) -76 (L. Stångberg: några ex.). 35 Krigstjärn (LINDBLAD 1960). 36 Nubbtorpet SÖ-ut, vinterväg på dikad myr, några ex. 1976 (L. Stångberg). 37 Ställdalen (LINDBLAD 1960).
[Kan kanske ha funnits i Odensvi, där den som "vild växt" inplanterad vid prästgården under R. Dybecks skoltid (1820-talet) enligt Dybeck manuskript [1880-talet]. - I Värmland invid Grythyttan-gränsen funnen vid Aspåsens grönstenspåverkade kallkälla (URSBERG 1976).)
